Medlingsinstitutet och Jämo har inte haft någon kontakt under avtalsrörelsen.
– Det är viktigt att vi har den kontakten. Men det var viktigare i början, säger institutets generaldirektör Claes Stråth.

Genom åren har samarbetet mellan Jämo och Medlingsinstitutet fungerat bra, anser anställda på båda myndigheterna. Resultatet visar sig i såväl avtalen, till exempel i skrivningar om att föräldralediga inte får missgynnas, och i Medlingsinstitutets summerande årsböcker.

Men under nuvarande avtalsrörelsen har något samråd inte ägt rum.

"Annat att göra"
Kurt Eriksson är jurist på Medlingsinstitutet och den som tidigare har hållit i kontakterna med Jämo. Han säger få på Jämo är insatta i kollektivavtalsskrivning och att den handläggare som han haft kontakt har slutat.

– Vi har inte etablerat några nya kontakter. Det kan vi erkänna. Vi får ta tag i det här igen, säger han, men tillägger också:

– Vi har ju annat att göra också. Vi är en liten myndighet med begränsade resurser.

Uppdraget
Medlingsinstitutets ska, enligt regeringsuppdraget, kontinuerligt och i samband med sin uppgift under avtalsrörelsen samråda med jämställdhetsombudsmannen. Jämos uppgift är att hjälpa institutet med information.

– Man ska få in ett könsperspektiv i kollektivavtalen, det är det som är innebörden, säger Märit Röger, chef för Jämos tillsynsenhet.

– På grund av olyckliga omständigheter har vi inte haft något möte på lång tid. Inte sedan i somras, säger hon.

Handelsproblem
När Svenskt Näringsliv gick in och stoppade avtalet inom handeln var motiveringen för höga lönenivåer. Många tolkade det dock som att föreningen var emot den tydliga satsningen på den kvinnodominerade sektorn.

Något direkt agerande från Jämos sida var då aldrig aktuellt. Det Märit Röger ansåg att Jämo kunde göra var uttalanden om vikten av att utjämna oskäliga löneskillnader.

Egentligen berör jämställdhetslagen bara lönesättningen inom enskilda arbetsplatser. Men i och med regeringens uppdrag till Medlingsinstitutet bör också förhållandet inom hela branscher och mellan branscher beaktas, enligt Märit Röger.

Ingen lönepolitik
Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth säger att aspekterna jämställda löner och möjligheten att göra relativa förändringar mellan olika grupper på arbetsmarknaden visserligen ingår i uppdraget. Men institutet har inget uppdrag att se till att lönerna utvecklas på ett visst sätt för vissa grupper.

Han är också noga med att poängtera att det specifika jämställdhetsuppdrag som myndigheten har är begränsat – det handlar om att verka för att kollektivavtalen skrivs så att jämställdhetstänkandet främjas i de lokala förhandlingarna.

– Medlingsinstitutet har inte uppdraget att svara för någon statlig inkomst- eller lönepolitik, säger han.