Facken betalar för sin självbild
 |
| Rolf Nehl och Jonas Pettersson på Seko gjorde hellre förbundets kampanj själva än anlita en annonsbyrå. Foto: Therése Ny |
”Sverige behöver fler proffs.” ”Rean är inställd.” ”Aldrig ensam – alltid stark.” ”Stark, stolt, trygg.”
Du har säkert sett budskapen på affischer och i tidningsannonser de senaste veckorna. Arbetare i olika yrken, gärna med armarna i kors över bröstet, tittar självmedvetet in i kameran. Den gemensamma nämnaren för Kommunals, Sekos, Byggnads, Handels och Hotell- och restaurangfackets kampanjer är att medlemmarna lyfts fram som stolta yrkesmän och yrkeskvinnor. Kunniga, och därför värda bra löner.
Men varför lägga ner miljoner på att tala om detta från annonspelare? Vore det inte enklare att säga det direkt till arbetsgivarna?
Svaret är förstås att det inte är till arbetsgivarna kampanjerna riktar sig. Åtminstone inte i första hand.
– Avtalsrörelsen är en väldig möjlighet att demonstrera för medlemmarna att facket faktiskt gör konkret nytta. Ett tillfälle att sälja sig gentemot gamla och nya medlemmar, säger Gaute Hanssen på annonsbyrån Hemma, som har arbetat med kampanjer för flera LO-förbund.
Till medlemmarna
Och LO-förbundens kampanjansvariga bekräftar: Medlemmarna är den främsta målgruppen.
– Det är jätteviktigt att nå medlemmarna och visa att vi tar avtalsrörelsen, det vill säga deras löner, på allvar, säger Jonas Pettersson vid Seko.
– Vi vill ge våra medlemmar råg i ryggen och visa dem att de har ett förbund som lyfter dem, säger Humla Einarsdotter på Byggnads.
”Varje händelse är ett tillfälle att kommunicera”, som Gaute Hanssen uttrycker det. Och avtalsrörelsen är en stor händelse. Fackförbundens företrädare syns i massmedierna i ovanlig omfattning. Folk uppfattar att något är på gång. Den uppmärksamheten kan utnyttjas.
Förstärker varandra
Att flera LO-förbund kampanjar samtidigt är ur det perspektivet ingen nackdel. Snarare tvärtom, tror Anki Sandberg, som har arbetat med Kommunals proffs-kampanj:
– Kampanjerna förstärker varandra. Det är bra att frågorna om arbetsvillkor och kollektivavtal kommer upp på dagordningen. De är så undanträngda ändå.
Flera av förbundens kampanjansvariga talar i termer av mobilisering inför en strid.
– Detta är den största avtalsrörelsen i mannaminne, säger Daniel Färm vid Hotell- och restaurangfacket. Medlemmarna är frustrerade över osäkra anställningar och dåliga löner.
– Samtidigt går det bra för svensk ekonomi och för vår bransch. Vi har ett bra läge, och då gäller det att lägga ribban rätt. Våra förtroendevalda och förhandlare känner stöd av att se vårt budskap ute på stan.
Allmänheten också
Men om kampanjerna bara riktades till de egna vore situationen absurd: Facket använder medlemmarnas pengar för att tala om för medlemmarna att de behöver facket. Naturligtvis är också allmänheten en viktig måltavla.
– Våra medlemmar finns på områden där allmänheten blir lidande vid en eventuell konflikt, säger Jonas Pettersson vid Seko. Då är det viktigt att allmänheten vet vad konflikten handlar om.
– Det kostar att höja lönerna för våra stora grupper, säger Anki Sandberg på Kommunal. Politikerna måste känna att allmänheten stöder oss och vill att vi ska ha bra villkor.
Arbetsgivarna?
En tredje tänkbar mottagare för annonserna är arbetsgivarna. ”Dem vill vi visa att vi är redo att ta strid”, säger Seko. Kommunal har annonserat i tidningar som läses speciellt av kommunpolitiker, för att tala direkt till de ytterst ansvariga för medlemmarnas löner.
Men övriga förbund uttrycker sig försiktigt om möjligheten att påverka arbetsgivaren. Faran med kampanjer är att de kan störa själva förhandlingarna, som de var tänkta att stödja.
– Det finns en konflikt mellan vad man vill kommunicera till allmänheten och det man säger vid förhandlingsbordet, säger Gaute Hanssen. Risken är att kampanjen går för långt; att det blir överhettat, och att man ökar irritationen i förhandlingarna.
Inga direktörer
Intressant nog ser vi sällan annonser från arbetsgivarna inför avtalsrörelsen. ”Städerskor har för hög lön, hälsningar Sveriges direktörer” – det går inte.
– Av tradition är arbetsgivarna inte så benägna att försöka vinna opinionen i avtalsrörelsen, säger Gaute Hanssen. För de vet att de inte har fotfolket. Det skulle troligen väcka ont blod om de gick ut i kampanjer.
Gaute Hanssen jämför avtalsrörelsen med ett nyårsfyrverkeri: Stor uppmärksamhet en kort stund, sen är det över. Men vad händer när avtalen är i hamn? Får fackförbunden credit för sin insats? Används den för att vinna nya medlemmar?
Återanvändning
Här har de fem LO-förbunden olika svar. Medan exempelvis Sekos kampanj är starkt kopplad till årets avtalsrörelse planerar Handels att använda materialet också i framtiden.
– Bilderna från ”Aldrig ensam – alltid stark” ska återkomma i Handels kontakter med medlemmarna och fungera som en lätt igenkännbar avsändare, säger Sara Gezeius, informationsombudsman vid Handels.
Även Hotell- och restaurangfacket hoppas att ”Fattiga riddare” ska ha effekter som sträcker sig längre än årets avtalsrörelse.
– Kampanjens budskap handlar också om att höja statusen för yrkena i branschen, säger Daniel Färm. Många ser ner på serviceyrkena. Att öka medvetenheten om de dåliga, otrygga villkoren i branschen är värt mycket.
