SISTA ORDET. I valrörelsens slutskede förra året avslöjades att tjänstemän vid folkpartiets partiexpedition under lång tid spionerat på socialdemokraternas interna datatrafik.

Från början försökte folkpartiledningen bagatellisera dataintrånget. Folkpartiledaren Lars Leijonborg antydde till och med att socialdemokraterna fick skylla sig själva som hade en så undermålig datasäkerhet.

Detta fick socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog att ilskna till och säga att Leijonborg påminde om en våldtäktsman som försökte ursäkta sig genom att skuldbelägga offret. För denna drastiska liknelse fick Ulvskog en del kritik i borgerlig press.

Men jämförelsen är fullt rimlig. Varje feminist begrepp till skillnad från de gubbiga folkpartisterna vad Ulvskog menade.
För inte så länge sedan kunde en våldtäktsman som förmildrande omständighet åberopa att offret hade så korta kjolar att hon inbjöd till våldtäkt. Det var samma typ av resonemang som låg bakom Leijonborgs ömkliga försök att smita från ansvaret.

Bristande datasäkerhet betyder inte att dataspioneri blir tillåtet
Nu har sent omsider ett antal folkpartistiska partianställda fått erfara att bristande datasäkerhet inte innebär att dataspioneri blir tillåtet. I Stockholms tingsrätt stod i veckan ett antal folkpartister åtalade för dataintrång, däribland den förre partisekreteraren Johan Jakobsson och den tjänstlediga presschefen Niki Westerberg.

De båda folkpartistiska topptjänstemännen försökte under rättegången skylla ifrån sig på underlydande tjänstemän. Inte särskilt snyggt, och inte det minsta trovärdigt.

Presschefen påstår att hon varit olycklig över att dataspioneriet pågick. Men av hennes vittnesmål framgår att vad hon oroades över var att intrånget skedde via folkpartiets datorer som lätt kunde bli uppspårade, inte över spioneriet som sådant, bara att det skedde på ett så klantigt sätt.

Johan Jakobssons ursäkt är inte mindre genomskinlig. Han anser att han genom att uppmana en av sina pressekreterare att lämna över de illegalt överkomna inloggningsuppgifterna till en Expressenjournalist gjort ett försök att få den bristande datasäkerheten hos socialdemokraterna offentligt uppmärksammad. Det skedde förstås inte utan följden blev att även journalisten blev åtalad för dataintrång.

Även om rätten skulle anse att det inte går att styrka Jakobssons ansvar strikt juridiskt, kvarstår ändå som ett ofrånkomligt faktum hans moraliska skuld. Han övervägde aldrig att under den tid dataspioneriet pågick göra vad varje ansvarskännande person skulle gjort i hans ställe, nämligen att fatta telefonluren och ringa upp sin socialdemokratiske kollega och varna denne för att han av omdömeslösa hetsporrar i det egna partiet fått veta att socialdemokraternas intranet var vidöpppet för intrång.

Hycklande brev från folkpartiets partisekreterare
Istället valde han att skicka ett hycklande brev till Marita Ulvskog i vilket han inbjöd henne till att diskutera hur man skulle hålla den kommande valrörelsen fri från smutsiga personangrepp och ojusta påhopp.

När Leijonborg i veckan intervjuades om rättegången försökte han än en gång släta över vad som hänt med att säga ”att det där har vi redan lagt bakom oss”.

Ja, det är möjligt att Leijonborg anser saken utagerad i och med att han lagt skulden på sin partisekreterare, som i sin tur skyller i från sig på sina underlydande. Men just den attityden är lika bekymmersam för folkpartiet som det spioneri som föranlett den.