Pappers är det enda industrifack som drivit LO-samordningens jämställdhetspott.

Ett av skälen för facket att säga nej till de opartiska ordförandenas slutbud var att jämställdhetspotten inte var tillräckligt bra. Efter direkta förhandlingar med arbetsgivarna stadgar nu avtalet att en pott skapas som ger 179 kronor vart och ett av de tre avtalsåren för varje kvinna med en lön under 20.000 kronor.

– Vi kan konstatera att potten är könsneutral. Den går till dem som har lägst betalt och då omfattas många kvinnor, säger Marie S Arwidson, vd för Skogsindustrierna.

Kompetens styr
För henne är jämställdhet en självklarhet, men hon vill inte direkt säga att jämställdhetspotten är en avgörande del för att uppnå jämställdhet. I stället säger hon att potten kan uppfattas som en del av jämställdhetsarbetet.

Marie S Arwidson pekar på att lika lön för lika arbete redan gäller i skogsindustrin. För lönesättningen säger hon att kompetens, och inte kön, ska styra. För skogsarbetsgivarna är jämställdheten ett fortlöpande arbete, och bland de viktiga delarna finns rekrytering av fler kvinnor till skogsindustrin där andelen fortfarande är mycket låg.

Fackets Matts Jutterström är entusiastisk över avtalet om jämställdhetspott. Det är ett bevis för att potten går att använda i industrin, och den kommer i stor utsträckning gå direkt till lågavlönade kvinnor.

Kisakvinnor får
Som exempel tar han avdelningen i Kisa, där det finns två arbetsplatser: mansdominerade Swedish Tissue och kvinnodominerade Finess Hygien. Genomsnittslönen på Finess Hygien är drygt 19.000 kronor i månaden och på den andra arbetsplatsen är snittlönen ungefär 500 kronor högre.

67 procent av de anställda på Finess Hygien är kvinnor. Jämställdhetspotten ger då 120 kronor extra per anställda att fördela under vart och ett av de tre avtalsåren. På Swedish Tissue är 24 procent kvinnor, vilket ger 42 kronor extra att förhandla om lokalt.

– Effekten blir alltså att löneökningarna blir större på den kvinnodominerade arbetsplatsen, där lönen ligger lägre. Det är en fördel, säger Conny Karlsson, avdelningsordförande i Kisa.

Inte en krona
På Korsnäs är det annorlunda. Där är genomsnittslönen hög, 23.999 kronor i månaden, och det finns ytterst få lågavlönade kvinnor. Pappersavdelningens ordförande Bo Gidlund säger att en snabb genomgång av kvinnornas löner på arbetsplatsen visar att det kan vara tre personer som omfattas av jämställdhetspotten. Med över 700 anställda skulle då potten ge mindre än en krona att fördela vid de lokala förhandlingarna.

– Jämställdhetspotten är en bra lösning. Den får upp kvinnors löner och ger en rättvis fördelning, säger Bo Gidlund på Korsnäs.

Inte fullt ut
Pappers förhandlare Matts Jutterström säger att jämställdhetspotten bidrar till att minska löneskillnaderna bland pappersarbetarna, men att den inte fungerar fullt ut.

Han pekar på Svanskogs bruk på gränsen mellan Värmland och Dalsland. Där ligger genomsnittslönen på drygt 19.000 kronor i månaden, vilket är mer än 1.000 kronor under snittet i Pappers, samtidigt som det där inte finns en enda kvinna anställd. De lågavlönade männen där får alltså ingen del av jämställdhetspotten.