Så många turer att man blir snurrig
Arbetslöshetskassan har varit föremål för en omfattande debatt under det senaste halvåret. Jag måste erkänna att jag har svårt att hänga med i alla turerna.
Att den borgerliga regeringen skulle sänka ersättningen och i övrigt försämra villkoren kom väl inte som en överraskning för någon. Det berättade alliansen redan före valet. I och för sig verkade det som om många människor inte hade en aning om deras försämringsförslag, och den bristen får väl socialdemokraterna och LO ta på sig skulden för, att de inte hade informerat tillräckligt.
Skälet till att framför allt moderaterna ville försämra a-kassan är väl uppenbart. Genom en lägre ersättning ska de arbetslösa tvingas att ta lågavlönade jobb. Detta kommer i sin tur att pressa ner lönenivån rent allmänt. Nya jobb var den borgerliga alliansens viktigaste fråga och alliansen lyckades sälja in den hos väljarna. Men hittills har resultatet bara blivit ett förslag om skattelindring för hushållsnära tjänster. Det lär knappast skapa några höglönejobb om det överhuvudtaget blir några nya jobb!
Fackföreningsrörelsens reaktion på försämringarna av a-kassan blev kraftfull med demonstrationer och omfattande namninsamlingar. Försämringarna röstades trots detta igenom av riksdagen. Det som därefter hände förbryllar mig mycket. Det uppstod en diskussion inom fackföreningsrörelsen som gick efter två linjer. Vissa hävdade att man skulle koppla loss a-kassan från det fackliga medlemskapet. Andra hävdade att man skulle skaffa sig en medlemsförsäkring som täcker upp skillnaden mellan den tidigare försäkringen och den av den borgerliga regeringen försämrade försäkringen.
Till dem som förespråkar att man ska koppla loss a-kassan från det fackliga medlemskapet skulle jag vilja säga: Se er om i världen. I de länder där man har en sådan ordning är den fackliga organisationsgraden mycket lägre än de svenska. Till dem som förespråkar en särskild försäkring som täcker upp skillnaden skulle jag vilja säga: Tänk noga efter vilka konsekvenser det innebär.
Är ni säkra på att den borgerliga regeringen inte föreslår ytterligare sänkningar? Vad händer efter ett regeringsskifte?Kommer inte en socialdemokratisk regering att tycka den ordning som finns är tillräcklig? Jag förstår att trycket är stort på att få en förbättrig för dem som drabbats, men det är bättre att tänka efter före än efter.
Stig Malm
Före detta LO-ordförande
Skriv till debattredaktören