Facklig offensiv gav medieövertag
 |
| Van vid heta grejer. Bjarne Rasmussen har hunnit bli lite av en veteran i mediesammanhang. I jobbet som klubbordförande på ett stålverk som ständigt lever under nedläggningshot är kontakten med journalister vardagsmat. Foto: Alexander von Sydow. |
EFTER STORMEN. När det blåser stormvindar bygg inte vindskydd – bygg väderkvarnar. Klubbordförande Bjarne Rasmussen lydde ordspråket och använde medierna för att rädda jobben på det nedläggningshotade stålverket i Degerfors. Taktiken funkade men ändå håller han medierna på armlängds avstånd.
– Jag förstod att något var fel när verket fått en rekordstor stålorder från Kina, den största i Norden någonsin, och vi utsågs till årets stålleverantör. Men ledningen ville inte ens lägga ut en notis på vårt intranät, berättar Bjarne Rasmussen, ordförande i IF Metalls järnbruksklubb i Degerfors.
Det var i slutet av sommaren 2001 och under nästan ett år hade han, tillsammans med klubbstyrelsen, försökt lägga pussel för att räkna ut hur Degerfors stålverks framtid såg ut. I augusti passade till slut den sista biten in. Arbetsgivaren kallade till presskonferens för att berätta att personalstyrkan i Degerfors skulle halveras och att 333 jobb skulle bort när en del av tillverkningen flyttades till England.
– Men en timme före deras pressträff hade vi presskonferens, eftersom vi visste vad som var på gång. På så sätt kunde vi både avslöja vad arbetsgivarna skulle berätta och ge vår syn på saken. Vi var väl förberedda och kunde lyfta fram våra siffror och beräkningar som visade att en flytt inte alls var den mest lönsamma lösningen, berättar Bjarne Rasmussen och är påtagligt nöjd.
La in högre växel
Under veckorna som följde jobbade fackklubben för fullt för att behålla övertaget i och mot medierna.
– Vi märkte direkt när arbetsgivaren försökte få journalisterna att lyssna till deras argument. Det märktes på ordvalet och frågorna som reportrarna ställde. Så då la vi i en högre växel och hörde av oss igen till en journalist som vi utnyttjat tidigare och använde honom för att lägga ut krokben för ledningen.
Bjarne Rasmussen hymlar inte med sin inställning till journalister. Och han är tydlig med att han aldrig skulle göra en reporter till sin vän.
– De är för det mesta inte lättmanipulerade, men deras kunskapsnivå är nästan alltid låg. Och det är därför fackliga företrädare är så tacksamma att ställa till svars, de är ju inte specialister eller ansvariga. För ju mindre den som intervjuas vet desto större övertag har journalisten, säger han.
Bjarne Rasmussen har lärt sig hur han vill handskas med medier-na, ändå är det en ständig kamp.
– Det gäller att känna att man har greppet om dem utan att fastna i deras grepp. Och det är svårt. När alla vill vara först och har en press på sig att leverera hem till sina redaktioner då är jag bara en liten del i ett större spel.
Arbetslöshet sämsta alternativet
Men känslan av maktlöshet lyckades Bjarne Rasmussen förvandla till ny ork att kämpa på, även när han var som argast på medierapporteringen.
– Ja, och jag skulle ha gjort om det också. För till slut handlar det om folks jobb, deras familjer och liv. Och det finns inget mer förödande än arbetslöshet.
Redan från första början visste klubbstyrelsen att den inte skulle kunna ändra beslutet om en flytt till England. Men den lyckades bevara alla jobben utom sju. Och de som till slut fick lämna stålverket kunde klubben ordna ny sysselsättning åt. Mediestormen år 2001 är den senaste Bjarne Rasmussen tagit sig igenom. Men han vägrar tro att det blir hans enda.
– Det går i cykler, vi har varsel vartannat år ungefär och nu spricker snart bubblan. I oktober skulle jag tro att det blåser nya orkanvindar, säger han och ler snett.
FAKTA: Bjarne ”Rasmus” Rasmussen
Ålder: 53 år.
Bor: I värmländska Degerfors med cirka 10.000 invånare.
Yrke: Järnbruksarbetare i grunden och fackligt förtroendevald på heltid i 25 år.
Fackförbund: IF Metall.
Förtroendeuppdrag: Började som kontaktman 1975 och är nu klubbordförande.
FAKTA: Be aldrig om rättelse
Bjarne Rasmussens tre medieråd:
1. Se till att det bara är en som pratar med medierna från fackklubbens sida. Då kan inte journalisterna ställa er mot varandra.
2. Bestäm dig för vilket ditt budskap är och se till att du inte ger dig in i intervjuer om andra saker. Det är alltid bäst att vara ärlig och det går alltid att säga att du inte har någon kommentar.
3. Be aldrig om en rättelse när något blivit fel. Det är det vansinnigaste du kan göra för då hamnar sakfrågan i skymundan. Det är smartare att påtala det för journalisten nästa gång du träffar henne eller honom.
Läs också: reportaget "Sexskandalen gjorde honom rikskänd"
Läs också: reportaget "Kritiken gav henne hård medieträning"
Läs också: LO-Tidningens artiklar om stålverksstriden "Fackbasen som tar strid mot ägarna"
Läs också: LO-Tidningens artiklar om stålverksstriden "Tio ur gamla styrelsen kan väljas om"
