I medier har flera jurister hävdar att Byggnads kan komma att stämmas och få krav på sig i storleken 340 miljoner kronor. Men den processen tror inte juridikprofessorn Kent Källström på.

– Jag förstår inte hur det skulle gå till. Det finns egentligen ingen rättslig grund för att stämma Byggnads eftersom det är arbetsgivaren som berövat byggnadsarbetarna egendom, säger Kent Källström, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

Han förstår inte riktigt vem återkravet av granskningsavgiften ska riktas till, facket, staten eller arbetsgivaren, men tror att arbetsgivaren ligger närmast till hands.

Mänskliga rättigheter
Europadomstolen har dömt staten för brott mot äganderätten. Men om oorganiserade byggnadsarbetare vill ha tillbaka arvoden de betalat måste de, enligt Kent Källströms uppfattning, stämma den som ha dragit avgiften från deras lön, nämligen arbetsgivarna.

Europadomarna ska främst ses som en instruktion till hur staten ska hantera konventionen om mänskliga rättigheter.

När det gäller granskningsarvoden har domstolen klart och tydligt talat om att arbetsgivaren kan vägra dra avgifter tills ett system hittats som är tydligare och mer transparent för den enskilde byggnadsarbetaren, anser Kent Källström.

Han är däremot förvånad över att domstolen dömt ut skadestånd till de fem oorganiserade byggnadsarbetarna när något löneavdrag inte gjorts av deras arbetsgivare LK Mässinteriör.

Domstolen missuppfattat?
– Den logiken begriper jag inte. Men det har hänt förr att domstolen missuppfattat nationella system. Domarna kommer från olika länder och hänger inte alltid med, säger Kent Källström.

Domen handlar om de fem byggnadsarbetarna och påståendet att alla oorganiserade skulle ha rätt att få tillbaka pengarna, det förstår han inte heller.

Huvudprincipen i domen att systemet är för otydligt och att avdragen inte stått i proportion till det ”allmänna intresset” tror han står sig. Däremot kan kanske staten bli av med skadeståndet till de fem, om det blir en överprövning i domstolens plenum, spekulerar Kent Källström.

– Domen kan också bli starkare när fler domare sätter fallet under lupp. En överprövning kan leda till att arvodena i stället anses som ett brott mot den negativa föreningsrätten och då faller hela systemet, säger han.