Förhandlingarna om att riva världens handelshinder har återupptagits inom Världshandelsorganisationen WTO. Enligt WTO:s generalsekreterare vinner alla på det, men siffrorna för tredje världens vinster har successivt skrivits ned.

WTO:s förhandlingar inleddes 2001 och bröt samman i juni 2006. WTO har nu beslutat återuppta förhandlingarna, men några nya förslag har inte lagts och ingenting har egentligen ändrats. Inför de nya förhandlingarna har WTO:s generalsekreterare Pascal Lamy rest runt i utvecklingsländer och besökte i helgen Filippinerna. Som i flera andra länder möttes han av demonstrationer, något som vittnar om den utbredda misstron.

En orsak till misstron är EU:s gigantiska jordbruksstöd. Nära hälften av EU:s hela budget går till att subventionera Europas jord-
bruk, vilket har förstört många av tredje världens viktiga export-
marknader.

Rivna hinder
EU har sagt sig vara villigt att avskaffa jordbruksstödet, men vill i gengäld att fattiga länder mer ska öppna sina marknader för internationell konkurrens, både när det gäller varor och tjänster. Här finns grunden till de fem år långa förhandlingarna. Rivna handelshinder leder till ökade inkomster för både fattiga och rika länder, enligt EU. Efter flera studier har dock Världsbanken tonat de stora vinsterna. Banken har också konstaterat att de största vinsterna skulle hamna i de rika länderna och att de vinster som ändå tillfaller de fattiga länderna skulle fördelas mycket ojämnt.

– Vi vill att världen ska veta att WTO bara är en plan för de rika länderna att säkra sin dominans över världsekonomin, sade också
 vänsterpolitikern och protestledaren Rasti Delizo efter att ha blivit utsläpad från det hotell i Manila där WTO-chefen Lamy i helgen höll sina möten, enligt tidningen Manila Post.

I princip har dock EU lovat att fasa ut jordbruksstödet till 2013. Men eftersom det förutsätter att EU får tillräckligt stora motprestationer är i realiteten inga löften lagda. USA har å sin sida lovat sänka taket för de inhemska subventionerna. Men eftersom taket ändå är dubbelt så högt som de givna subventionerna så innebär löftet ingen minskning.

Hemlighetsmakeri
När det gäller tjänster har förhandlingarna varit hemliga. I princip har det gått ut på att varje land fått skriva ned vilka tjänsteområden de kan öppna för internationell konkurrens. 2002 sipprade EU:s bud ut och det visade sig innehålla mycket långtgående krav på att låta europeiska företag komma in på utvecklingsländernas grundläggande tjänstemarknader, som vård, skola och omsorg.

Hur förhandlingarna därefter har utvecklats är svårt att veta eftersom buden, som sagt, är hemliga. En annan fråga är patent på mediciner, något som kraftigt aktualiserats genom uppkomsten av hiv. De fattiga länderna vill göra det enklare att få ta del av medicinska framsteg. Denna diskussion har dock över huvud taget inte varit uppe till förhandling sedan 2005.