I Kungliga biblioteket i Stockholm förvaras den så kallade Kalmarhandskriften. En avskrift av Magnus Erikssons landslag, tillverkad på 1430-talet på uppdrag av den rike och mäktige upplänningen Bengt Jönsson Oxenstierna.

Innan tryckkonsten kom till västvärlden mångfaldigades lagböckerna för hand. Ofta illustrerades de. Kalmarhandskriften har försetts med närmare 400 bilder och är därmed Sveriges rikligast illustrerade medeltida skrift.

I boken Den predikande räven återges ett stort antal av dessa bilder, med kommentarer och försök till tolkningar av agrarhistorikern Janken Myrdal. Bokens titel syftar på en bild av en räv som står i predikstolen och talar inför gäss. Att avbilda prästerskapet som rävar var ett vanligt satiriskt grepp under medeltiden.

Kalmarhandskriften ger en unik inblick i 1400-talets vardagsliv. Lagarna har illustrerats med detaljerade bilder av byggnadskonst, och av hur fiske och jordbruk gick till. Konsthistorikern Pia Melin har skrivit ett avsnitt om de kläder som förekommer i handskriften.

Här finns också detaljerade skildringar av olika bestraffningsmetoder, som piskning och hängning. Alltför explicita illustrationer av utomäktenskapligt umgänge har dock censurerats i efterhand. (Troligen under 1500-talet).

En liten haltande farbror förekommer på flera ställen i handskriften. Ingen forskare har lagt märke till honom tidigare. Men Janken Myrdal konstaterar att bilden med all säkerhet föreställer Engelbrekt Engelbrektsson. Det skulle i så fall vara den enda samtida avbildningen av frihetskämpen. När handskriften gjordes hade Engelbrektupproret precis avslutats.

Om bilden är porträttlik eller ej är förstås omöjligt att veta. Men den är åtminstone mer realistisk än de osmakliga Engelbrekt-statyer som överklassen reste under 1800-talet när de försökte göra folkhjälten till sin.

I Kalmarhandskriften framträder den verklige Engelbrekt Engelbrektsson. En liten oansenlig gubbe på kryckor som med sina bondehärar vände upp och ned på hela det gamla samhället. Sveriges revolutionära förflutna har fått ett ansikte.

Kalle Holmqvist
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören