Chávez kör dubbelspel

Venezuela har den senaste tiden uppmärksammats efter att president Hugo Chávez försökt få igenom lagar som ger honom själv mer makt. Men i grunden förs en helt annan kamp – kampen om oljan.

Venezuelas president Hugo Chávez är personlig vän med Fidel Castro, han säger att han vill införa ”fördjupad socialism” och förespråkar att vissa sektorer förstatligas. Mot honom står en splittrad opposition som talar om Chávez som den nye vänsterdiktatorn, ett rött hot mot demokratin.

Det som händer i Venezuela är dock en strid om oljan. I grunden är Venezuela nämligen ett rikt land – eller borde vara det. Venezuela är världens fjärde största oljeexportör. Enligt Opec, de oljeproducerande staternas samarbetsorganisation, var oljeproduktionen i Venezuela år 2005 hela 22 procent högre än i Norge.

Lågt värde
Värdet av Venezuelas oljeexport var över 48 miljarder dollar. Ojämförligt största importör är USA som köper över 40 procent av Venezuelas olja, enligt Opec. Ändå ligger Venezuelas bruttonationalinkomst per invånare bara på 29.000 kronor, enligt FN-organet UNDP (2004). I Sverige är den 270.000 och i oljelandet Norge 380.000 kronor (2004).

Enligt UNDP har Venezuela också stora inkomstskillnader. Ginikoefficienten, som mäter inkomstspridningen i ett land, ligger på 44,1 i Venezuela. I Sverige är den 25,0 och i Norge 25,8. Ju högre siffra desto större inkomstskillnad. Den rikaste tiondelen av befolkningen är 20,4 gånger rikare än den fattigaste tiondelen. I Sverige är de 6,2 gånger rikare och i Norge 6,1 gång rikare.

Av Utrikespolitiska institutets studie om Venezuela framgår att 80 procent av Venezuelas befolkning fortfarande räknades som fattiga i början av 2000-talet och att 27 procent av alla minderåriga är undernärda. Över en miljon barn står utan skolgång. Hur är det möjligt att ett land med sådana oljerikedomar har en så fattig befolkning? Det är här den egentliga konflikten finns.

Hugo Chávez har aldrig gjort någon hemlighet av att han vill att oljerikedomarna ska fördelas mer jämlikt. De sociala förbättringar som genomförts är också ett skäl till att han trots arbetsgivarkontrollerade strejker och rättsliga konflikter gång på gång får ett så stort stöd i de demokratiska valen.

Oljan för upp frågan
Mellan 1998 och 2006 har Chávez och hans parti MVR vunnit tio parlamentsval, presidentval och framtvingade extraval i sträck. Det senaste presidentvalet den 3 december 2006 vann Chávez med 61 procent av rösterna. I april 2002 genomfördes ett kuppförsök mot Chávez. I svenska medier har detta knappt uppmärksammats men medierna i oljelandet Norge har rapporterat betydligt mer.

Hugo Chávez hade tidigare under året proklamerat att han ville byta ut ledningen för det statliga oljebolaget. Oppositionen uppmanade då Chávez att avgå, och under kuppdagen genomfördes regeringsfientliga demonstrationer i huvudstaden Caracas samtidigt som regeringsvänliga demonstationer hölls runt presidentpalatset.

Mot polisens order tågade den regeringsfientliga demonstrationen mot presidentpalatset där det utbröt skottlossning, Minst tio personer dödades och samma kväll tog militären makten genom en kupp med hänvisning till att de ville stoppa mer dödande. De beordrade Chávez att ge upp, i annat fall skulle presidentpalatset bombas.

Senare samma natt fördes Chávez till fängelse. Men på kuppdagen fanns också ett irländskt filmteam i presidentpalatset som arbetade med en dokumentärfilm. I den film som blev resultatet, The revolution will not be televised, framgår att skottlossningen inleddes av utposterade krypskyttar som från taken runt presidentpalatset började skjuta in mot Chávez anhängare.

Tog avstånd
Kuppen var alltså planerad, något som kuppmakarna senare också tillstod i direktsänd teve. Världens regeringar fördömde kuppen mot en demokratiskt vald regering, utom USA där Vita husets talesman i stället slog fast att det var Chávez anhängare som orsakat dödsskotten och att USA ”kraftfullt stödde” den nya ledningens ambitioner.

48 timmar senare hade dock militären splittrats och en motkupp återinsatte Chávez som president. Hugo Chávez första drag efter kuppen var att erbjuda Opecs generalsekreterare Ali Rodriguez posten som chef för Venezuelas statsägda oljebolag. Utnämningen av den respekterade Rodriguez ledde omedelbart till att världsmarknadspriset på olja steg, eftersom Rodriguez ses som en konservativ prishök.

USA:s eventuella roll i kuppförsöket togs ganska snart upp. Hade kuppmakarna fått stöd från landet i norr? Ville USA garantera sig billig olja? Venezuela hade redan tidigare överskridit sina exportkvoter där effekten blev att USA kunde köpa billig olja från leverantören i syd.

I och med utnämningen av Rodriguez blev Venezuela nu ett Opecland som mer betedde sig som andra Opecländer. Efter kuppen avslöjade amerikanska tidningar att Bushadministrationen haft återkommande möten med oppositionen i Venezuela månaderna före kuppförsöket. Den amerikanska regeringen tillstod också att sådana möten ägt rum, men förnekade att dessa skulle ha handlat om en förestående kupp.

Nu fem år senare fortsätter Chávez sina försök att få större kontroll över landets olja. Fortfarande levererar Hugo Chávez många långtgående lagförslag som sedan tas tillbaka, fortfarande är oppositionen splittrad och talar om honom som en socialistisk diktator. Och fortfarande är det oklart hur USA kommer att ställa sig om någon verklig förändring av makten över oljan äger rum i Venezuela.

FAKTA: 27 miljoner invånare
• Venezuela har 27 miljoner invånare på en yta drygt dubbelt så stor som Sverige.
• Landet är världens fjärde största oljeexportör. Hälften av landets statliga inkomster kommer från oljan.
• Oljan och naturgasen gör Venezuela till ett nyckelland i Latinamerika. USA skulle ha svårt att klara sig utan venezuelansk olja.
• Den före detta fallskärmssoldaten Hugo Chávez är född 1954. Han ledde ett misslyckat kuppförsök 1992, men vann enkelt presidentvalet 1998 och omvaldes 2000 för ytterligare sex år. 2006 blev han omvald igen.
Källa: TT.