Kollektivavtal är en av Svenskt Näringslivs viktigaste affärsidéer. Ändå är det runt 3.000 av föreningens medlemsföretag som inte omfattas av kollektivavtal.

”Vi vill värna kollektivavtalen”, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida. Men föreningens företrädare, till exempel vice vd Jan Peter Duker, anser samtidigt att kollektivavtal inte behöver finnas på alla arbetsplatser. Kollektivavtalen måste slutas frivilligt och spelreglerna för dem måste moderniseras, enligt organisationen. Av Svenskt Näringslivs egna 54.000 medlemsföretag är 5 procent inte bundna av kollektivavtal, enligt uppgifter till LO-Tidningen.
 
– Det är ingen orimlig siffra tycker jag, säger Peringvar Östblom, ansvarig för värvning av medlemsföretag på Svenskt Näringsliv.
Familjeföretag, inga anställda, inga fackligt anslutna anställda och en arbetsmarknad i ständig förändring är viktiga förklaringar, anser han.

"Rätt märkligt"
LO:s avtalssekreterare Erland Olauson blir däremot förvånad över siffran.

– Att ha en arbetsgivarorganisation där medlemmarna betalar avgifter för att de ska sluta avtal som är rimliga och vettiga utan att sedan se till att de avtalen gäller för medlemmar det är ju rätt märkligt, säger han.

Hos Almega Tjänsteföretagen är 300 företag inte bundna av kollektivavtal. Där träder avtalen i kraft först efter att endera parten, facket eller företaget, har gjort ”framställan därom”. Organisationen tar inte själv initiativ.

– Jag tycker att det här är ett himla bra system för framför allt en framväxande tjänstesektor, säger förbundsdirektör Örjan Lenárd.

Eftersom det inte alltid är kristallklart vilket avtal som ska tillämpas behövs ibland lite respit för överläggningar, anser han. Och företag som framhärdar utan kollektivavtal uppmanas att skriva in villkor motsvarande kollektivavtalet i de enskilda anställningsavtalen.

– Jag kan garantera att inga av våra medlemmar som inte är bundna av kollektivavtal tillämpar sämre villkor än övriga i branschen, säger han.

Förstår båda sidor
Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör för Almega IT-företagens arbetsgivarorganisation, dit anslutning till kollektivavtal sker automatiskt, anser visserligen att det vore önskvärt att alla företag hade kollektivavtal, men säger också att hon har förståelse för dem som väljer att stå utanför och de skäl de kan ha.

Medlemsvärvning i sig är ingen stor fråga, säger hon, utan krutet läggs i stället på att göra avtalen modernare och mer attraktiva för att fler företag därigenom ska vilja teckna avtal. Att en del företag inte har kollektivavtal tror hon inte har så stor betydelse för arbetsmarknaden i stort.

Svensk Handel och Sveriges hotell- och restaurangföretagare har kollektivavtal på alla arbetsplatser som uttalat mål:

– Absolut. Det är ju vår affärsidé, vår huvuduppgift. Vi om några försöker få till avtal, säger Dag Klackenberg vd på Svensk Handel.

Ändå är Svensk Handel ett av fyra arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv som tillåter ett medlemskap utan kollektivavtal. Tanken är att det är bättre att kunna erbjuda fler företagare ett medlemskap och därefter inleda övertalningsförsök än att utestänga företag som är skeptiska till kollektivavtal.

Ingen framtidsfråga
För de renodlade branschorganisationerna inom Svenskt Näringsliv står kollektivavtal inte på agendan.

– Kollektivavtal får du ingen synpunkt på för vi ägnar oss bara åt näringspolitiska frågor, säger Ylva Hambraeus Björling, vd för IT-företagen.

Hon uppskattar att omkring 70 procent av IT-företagens anställda omfattas av kollektivavtal. Andelen företag med kollektivavtal är lägre än så eftersom avtalen är vanligare ju större företagen är.

Läs också: bakgrundsartikeln "De saknar koppling till kollektivavtal"