Granskningsavgifter som betalas av alla finns i flera andra länder. Men Byggnads kräver för mycket pengar, anser en professor i civilrätt. Drygt en vecka efter domen om Byggnads arvoden är det strid om tolkningen.

Europadomstolen har inte underkänt systemet med granskningsarvoden som betalas av alla, också dem som inte är med i facket. Detta överraskade inte Kent Källström, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

– Även om Byggnads förlorat målet så är inte själva systemet underkänt. Liknande finns i flera länder, säger Kent Källström.

Men redovisningen av pengarna måste göras om så att de oorganiserade kan avgöra vilken nytta de har av att det dras 1,5 procent på deras lön varje månad.

– Parterna måste nu förhandla om kollektivavtalet annars hotar lagstiftning, säger Kent Källström.

De som står utanför
Byggnads och arbetsgivarna i Sveriges Byggindustrier måste fundera över hur de cirka 15 procent av byggnadsarbetarna som inte är med i facket ska hanteras i ett nytt avtal.

– Om inte parterna lyckas måste regeringen föreslå en lag som kan komma att avskaffa hela systemet med löneavdrag för oorganiserade i avtal. Så det finns mycket att vinna för Byggnads med att komma överens med motparten, säger Kent Källström.

Facket presenterade i veckan sina tankar på att bilda en grupp, tillsammans med arbetsgivarna för att komma fram till vad som behöver ändras. Förhoppningen är en lösning i mars.

Formellt var det svenska staten som förlorade i Europadomstolen mot de fem oorganiserade byggnadsarbetarna. Ministerkommittén i Europarådet ska nu övervaka att domen följs.

Halvår till praktik
Om ingen av parterna överklagar domen till rådet vinner den laga kraft inom tre månader. Därefter tar det ytterligare tre månader innan den behöver förverkligas. Regeringen har ansvaret för att domen efterlevs men avvaktar resultatet av parternas förhandlingar.

– Om parterna klarar av att göra de förändringar av kollektiv-avtalet som krävs av domstolen behöver regeringen inte föreslå lagstiftning, säger Carl Henrik Ehrenkrona, utrikesdepartementets rättschef.

Han hänvisar till att det är svensk tradition att lämna den här typen av arbetsmarknadsfrågor till parterna.

FAKTA: 46 länder i rådet
46 länder är medlemmar av Europarådet för mänskliga rättigheter. Ländernas utrikesministrar granskar om domarna från Europadomstolen efterlevs. En dom kan överklagas. Men överprövningar är ovanliga och sker bara i klara prejudikatsfall.

Läs också: nyhetsartikeln ”Krav på minimilöner i EU:s domstol”
Läs också: nyhetsartikeln ” Minimilöner i 27 länder”