Finansminister Anders Borg (m) hoppade av gymnasiet i sin ungdom och läste på komvux innan han studerade vidare på universitet. Men det som gick bra för Anders Borg blir i framtiden svårare för andra. Den nya regeringen har aviserat en rad förändringar för gymnasiet, komvux och högskolan, som alla bildar vägspärrar för människor att studera. Jag förstår inte varför.

Den frivilliga utbildningen i Sverige står på tre ben: En treårig gymnasieskola som ger grundläggande behörighet att läsa vidare på högskolan. En väl utbyggd högskola med breddad rekrytering. Och sist men inte minst en vuxenutbildning som ger alla möjlighet till en andra chans. Socialdemokratiska idéer, visst, men med brett stöd hos både LO och Svenskt Näringsliv. De vet att en globaliserad och snabbrörlig arbetsmarknad kräver en kunskapshöjning, med en högskola som lockar fler och en väloljad vuxenutbildning som snabbt kan skola om människor.

Nu gör regeringen tvärtom. Vid årsskiftet sker en kraftig minskning av medlen till kommunal vuxenutbildning, 600 miljoner kronor eller 13.000 studieplatser, skärs bort i ren besparing. Det värsta är att udden är extra hårt riktad mot dem som bäst behöver en andra chans. Kommuner med hög andel lågutbildade mister ännu mer och det särskilda rekryteringsbidraget för dem med lägst utbildningsnivå försvinner. Likaså den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna för att informera lågutbildade om chansen att bättra på sin konkurrenskraft. Hur kan denna slakt av vuxenutbildningen göra oss bättre förberedda på förändringar på arbetsmarknaden?

Jobb direkt efter examen – eller välbeställda föräldrar
Även högskolan drabbas. I praktiken minskar antalet platser eftersom ingen anpassning görs för de växande årskullar unga som nu lämnar gymnasiet. Samtidigt minskas vägarna in i högskolan. Den så kallade 25:4-regeln försvinner och därmed räddningen för alla dem som inte slutfört gymnasiet, men som arbetat några år och skaffat sig både kunskaper och motivation för att klara högre studier.

För studenter som klarar sig igenom högskolan, gäller det att ha ett jobb direkt efter examen eller välbeställda föräldrar, då regeringen tar bort studerandevillkoret i a-kassan. Fram till nu har nyexaminerade haft sex månader på sig med a-kassa att skaffa ett jobb. Hur kan det vara bra för Sverige att studenter tvingas tacka ja till jobb innan de tagit ut sin examen, med försvagad konkurrenskraft som följd? Eller att de av rädsla att stå utan försörjning tvingas ta jobb som inte stämmer med deras utbildning, som de är överkvalificerade för? Eller, sämst av allt, fortsätter plugga trots att de egentligen är klara?

Men det mest utvecklingsfientliga beslutet regeringen fattat rör gymnasieskolan. Att ta bort kravet på kärnämnen för de elever som läser ett yrkesprogram går tvärtemot vad både fack och arbetsgivare kräver. Och förslaget om att elever redan i grundskolan ska kunna börja en lärlingsutbildning är helt orealistiskt, vilket alla som varit i kontakt med arbetslivet vet.

Hur vinner vi konkurrensfördelar på att vrida tillbaka klockan till den gamla tidens gymnasieskola där två vägar av tre inte ger inträdesbiljett till högskolan?

Anders Borg fick chansen som han nekar dagens elever
Sammantaget skapar kombinationen av dessa förändringar – sänkta ambitioner för yrkesprogrammen, färre ingångar och stoppad utbyggnad av högskolan och kraftiga nedskärningar i vuxenutbildningen – återvändsgränder som utestänger dagens skolelever från den chans till vidareutbildning som samhället gav Anders Borg.

Varför vill regeringen ha färre vägar till högre studier istället för fler?

Jag är övertygad om att det finns fler människor som Anders Borg, med en slumrande eller sent upptäckt begåvning. Jag tror dessutom att Sverige skulle ha avsevärt större tillväxtmöjligheter om även de fick chansen att läsa in en gymnasieutbildning, komma in på högskolan, och till och med kanske börja forska eller bli finansminister.

Johanna Graf
Oppositionsråd (s) i Solna
Skriv till debattredaktören