Byggnads granskningsavgifter kommer att bli en stridsfråga i avtalsrörelsen efter Europadomstolens utslag i veckan.

I domen konstateras att granskningsavgiften i nuvarande utformning inte kan tas ut för oorganiserade anställda, eftersom det inte är uppenbart att hela avgiften används till avsett ändamål.

Det är viktigt att uppmärksamma nyanserna i domen. Domstolen uttalar sig inte emot granskningsavgifterna som sådana. De är fastställda i kollektivavtal och det står givetvis parterna fritt att komma överens om vilka avgifter de vill.

Domstolen anser det däremot klarlagt att avgifterna inte enbart gått till granskning av lönerna. En del av avgiften kan ha kommit att betala annan facklig verksamhet.

De oorganiserade arbeterna har därmed, enligt domstolens resonemang, delvis bidragit till finansiering av en organisation som de inte tillhör, vilket innebär att deras äganderätt kränkts.

Att de oorganiserade är snyltare som tillgodgör sig fackets insatser även på andra områden bryr sig inte domstolen om.

Byggnads: tydligare redovisning räcker
Enligt Byggnads uppfattning räcker det med att förtydliga redovisning och bokföring för att efterkomma domen. Byggarbetsgivarna är dock mer tveksamma. De menar att domen eventuellt kan tolkas som ett förbud att ta ut granskningsavgifter för oorganiserade.

Sakligt sett har utan tvivel Byggnads rätt i sin bedömning. Av domen framgår att inga hinder finns att ta ut en granskningsavgift som omfattar alla så länge nyttan av avgiften tillkommer alla.

En oantastlig avtalskonstruktion för hur detta ska gå till kan fack och arbetsgivare komma fram till, om bara viljan finns. Och det gör den nog, när saken ställs på sin spets.

Byggnads och byggarbetsgivarna har i flera avtalsrörelser tvistat om lönesystem. Byggnads vill behålla dagens ackordslöner som gett dem ett bra utfall. Arbetsgivarna vill införa fast lön i förhoppning att hålla nere lönekostnaderna.

Vägen till nytt avtal kan bli krångligare
Så ser läget ut också inför årets avtalsstart och det är ingen överraskning. Genom oklarheten om granskningsavgiften kan vägen fram till ett nytt avtal blir lite krångligare, men förr eller senare lär nog parterna finna en lösning som båda kan stå för.

Även arbetsgivarna brukar nämligen inse nödvändigheten av att teckna kollektivavtal som inte leder till ohanterliga tolkningstvister.

Att granskningsavgifterna alls hamnat i Europadomstolen är förstås en smula pinsamt för både arbetsgivarna och facket. Båda parter är ju gemensamt ansvariga för avtalets konstruktion.

Men att lösa frågan inom avtalets ram är ingen oöverstiglig uppgift, och det vet också arbetsgivarna även om de har förtvivlat svårt att öppet medge det utan förbehåll.