Bäddat för lugn avtalsrörelse
Reallöneökningarna var förra året jämförelsevis låga, löneökningarna var låga, produktivitetsutvecklingen var starkare än i andra länder och näringslivets konkurrenskraft stärktes en aning, konstaterar Medlingsinstitutet.
Sammantaget får det institutets generaldirektör Claes Stråth att dra slutsatsen att förutsättningarna för att den pågående avtalsrörelsen ska bli lugn är goda.
– Om jag ska utse årets stridsåtgärd för 2006 så blir det blockaden. Den fick sitt verkliga genombrott – åtminstone i massmedierna, säger Kurt Eriksson på Medlingsinstitutet.
Han säger att det under förra året tecknades nästan 4 000 hängavtal och 97,4 procent av ingicks utan varsel om stridsåtgärd, och bara ett fåtal av de varslade stridsåtgärderna utlöstes.
Det var få avtalsförhandlingar förra året. 41 förbundsavtal ingicks och de berör 54 000 anställda. Sju av dem gick till central medling. Ingen av förbundsförhandlingarna ledde till konflikt.
Syndikaliststrategi
Kurt Eriksson ser också en ny medveten strategi hos syndikalisterna i SAC, som dramatiskt har ökat antal varsel. Han ser dessutom nya stridsåtgärder i syndikalisternas regi. Det är offentlig uthängning, aktiv bojkott och offensiv blockad. Poängen med syndikalisternas stridsåtgärder är inte i första hand att komma åt arbetsgivaren med själva stridsåtgärden utan åstadkomma stor uppmärksamhet kring de problem som det lilla facket ser.
Kurt Eriksson vill inte kommentera Svenskt Näringslivs oro för arbetsmarknadskonflikterna och för konfliktreglerna. Han konstaterar bara att det inte skett något dramatiskt när det gäller antalet konflikter.
Mindre skillnad
Förra året ökade arbetarnas löner med 3,1 procent medan tjänstemännens gick upp med 3,2 procent. Det innebär att skillnaderna minskar i genomsnitt. Tidigare år har tjänstemännens procentuella ökningar varit betydligt större än arbetarnas. De största lönepåslagen fick arbetare och tjänstemän inom transport och kommunikation.
Byggbranschen hade något större lönelyft medan kommunerna hade mindre löneökningar än genomsnittet. Bland alla anställda höjdes lönerna med 3,0 procent och det betecknar Medlingsinstitutet som lågt i förhållande till den goda konjunkturen. Reallönepåslag blev i storleksordningen 1,5 procent.
Ökad spridning
Lönespridningen ökar dock mellan den högst och den lägst betalda, och det har den gjort sedan början på 1980-talet. Medlingsinstitutet kan visa att skillnaderna framför allt ökar bland dem som har höga löner. Någon sådan utveckling sker inte bland dem som har låga löner. Bland lågt betalda arbetare och lågt betalda tjänstemän minskar i stället skillnaderna.
Enligt Medlingsinstitutet är det svårt att förklara den ökade lönespridningen. En bidragande faktor kan dock vara den teknologiska utvecklingen och då framför allt datoriseringen.
Kvinnolöner
Medlingsinstitutet kan också se att kvinnors löner är lägre än mäns. De största skillnaderna finns bland privatanställda tjänstemän. Den sammantagna bedömningen är att kvinnor har 5 procent lägre lön inom samma företag, med samma yrke, med likvärdig ålder, utbildning och arbetstid.
Medlingsinstitutet kan dock inte med hjälp av lönestatistiken säga att det förekommer någon lönediskriminering i jämställdhetslagens mening.
