ARBETSTIDEN. Den som får välja fritt vill ofta jobba många långa pass under kvällar och helger – för att få så lång ledighet som möjligt. Men alltför udda arbetstider är farliga för hälsan och sömnen. LO-Tidningen har mött människor som valt eller hamnat i extrema arbetstider – och på vanliga nio till femscheman.

De optimala arbetstiderna är lite längre än kontorstid under fyra dagar, ledigt tre. Natt- och skiftarbete slåss om jumboplatsen, enligt arbetstidsforskaren Torbjörn Åkerstedt. Samtidigt strävar befolkningen efter allt sämre arbetstider – för att få långa lediga perioder.

Torbjörn Åkerstedt fnyser lite åt diskussionerna kring det europeiska arbetstidsdirektivet. Dels är direktivet inte nytt, utan från 1993. Det är Sverige som släpar efter:

– Sverige har trott sig stå över såna där bagateller. Jag tycker att det är rätt kul att Sverige har dragits inför EU:s domstol, en intressant arrogans, säger forskningschefen för Institutet för psykosocial medicin där han sitter i arbetsrummet på Karolinska institutet.

När och hur länge
Dels innehåller direktivet inte mycket. Det enda som är bra är veckoarbetstiden på max 48 timmar, lite ”halvbra” är dygnsvilan på minst 11 timmar och veckovilan på 35 timmar. Viktigast när det gäller arbetstid är arbetspassets längd och förläggning. Av detta märks inget i lagstiftningen, vare sig i Sverige eller EU.

– Det har alltid stört mig, säger Torbjörn Åkerstedt.

2001 gjorde han en sammanställning av forskningen om arbetstider. Han säger att arbetstiden och inflytandet över den ligger i topp bland de faktorer som avgör hur vi trivs på jobbet.

– Jag brukar säga det till arbetsgivare: Ordna bra arbetstider så lockar ni bra medarbetare.

Han har också deltagit i utformningen av den undersökning av arbetstidsförkortning som Arbetslivsinstitutet genomfört och som ska analyseras under våren. Att kortare arbetstid skulle förbättra hela befolkningens hälsa tror han inte. Däremot kan det vara intressant för undergrupper, till exempel småbarnsföräldrar.

Hälsofaktor
Det i särklass viktigaste för hälsan är i stället dag- kontra nattarbete. Skift- och nattjobb har visat sig få stora effekter på hälsan, med ökade risker för hjärt- och kärlsjukdomar samt mag- och tarmsjukdomar. Senare studier visar också en inte så stor men ändå ökad risk för bröst- och prostatacancer. Sömnrytmen rubbas ofrånkomligen.

– Varje avvikelse från den normala nattsömnens placering kommer att minska sömnen, säger Torbjörn Åkerstedt.

Den biologiska klockan störs. Kroppen får för lite ljus. Men också för lite melatonin, ett hormon som kroppen bara producerar i mörker och nattetid. Alltså inte om sömnen sker under dagtid. Och det är sannolikt det som leder till den ökade risken för de två cancerformerna.

Vad som är värst av skiftjobb och stadigt nattarbete är inte helt enkelt att svara på. Skiftjobbet innebär större sömnrubbningar, medan nattjobbet innebär större problem med biologin.

– Det finns indikationer på att det är bättre att jobba ett nattpass eller två och sedan gå över på dag så att man får en ordentlig dagrytm. Men det finns undantag. Det är relativt många som klarar nattjobb, säger Torbjörn Åkerstedt.

Dessutom..
– Ju mer oregelbunden arbetstid och ju mindre inflytande man har desto sämre mår man. Sämst är skiftjobb med olika tider på dygnet som arbetsgivaren styr.

Att kunna styra sin arbetstid själv är nämligen a och o. Då försvinner en av de viktigaste stressfaktorerna i livet. Många anställda vill förlänga arbetspassen för att få längre ledigheter. Torbjörn Åkerstedt tror att det kan vara bra, så länge det inte handlar om småbarnföräldrar eller personer med nedsatt hälsa.

– Men det är påfallande att arbetstagare i dag vill ha så dåliga arbetstider som möjligt. För att få så bra fritid som möjligt, det är vad det handlar om, säger han.

FAKTA: Lagarna om din tid
EU:s arbetstidsdirektiv: Saknar nattarbetesförbud. Max 8 timmars arbetspass (i genomsnitt) för nattarbete, övertidsförbud vid nattarbete. Genomsnittsberäkningen gäller inte för den diffusa benämningen speciellt känsligt arbete. Dygnsvila minst 11 timmar, veckoarbetstid max 48 timmar, minsta veckovilan 35 timmar.

Svensk arbetstidslagstiftning: Förbud mot nattarbete klockan 00–05. Arbetsveckan max 40 timmar, max 200 övertidstimmar per år. Veckovila minst 36 timmar. Reglerna är dispositiva, det vill säga går att förhandla bort. EU:s arbetstidsdirektiv skrevs in i svensk lag den 1 juli 2005. Men på områden med kollektivavtal blev den giltig från och med i år.

Läs också: reportaget "Hon kan njuta 30 dagar i sträck"

Läs också: mer  på Arbetsmiljöverkets hemsida om hur arbetstidslagen fungerar
Ladda ner: hela arbetstidslagen