SISTA ORDET. Vår pratglada näringsminister Maud Olofsson vill införa en lag som gör det lättare för privata entreprenörer att tjäna pengar på offentliga uppdrag.

Hon hade dock otur med timingen. Samma dag som hon gjorde sitt utspel på DN-debatt kunde läsarna på nyhetsplats i samma tidning läsa att en privat firma för missbrukarvård på fem år plockat ut 57 miljoner kronor i vinst från den offentlige beställaren. Nu tänker ägarna till personalens förtrytelse tömma bolagets kassa och kamma hem kosingen.

Det är ingen dålig utdelning med tanke på att de fem personer som startade bolaget bara bidrog med 21 000 kronor i eget riskkapital.

Det är sådant rofferi som Maud Olofssom vill uppmuntra. Det faller henne inte in att hennes främsta uppgift är att se till att skattebetalarnas pengar inte hamnar i giriga entreprenörers fickor.

Mellan Maud Olofsson och finansmarknadsminister Mats Odell har i regeringen utspelats en intern maktkamp om vem som snabbast kan slösa bort mest offentlig egendom.

Den fighten vann Mats Odell. Det blev han som ska ta hand om utförsäljningen av statliga bolag, trots att det är Maud Olofsson som är högste chef för dem. I veckan meddelade Odell att han hämtat in en kvinnlig fondkommissionär från Carnegie för att ordna realisationen.

För realistation är vad det kommer att handla om. Det går inte att sälja ut statliga bolag för 200 miljarder i rask takt till deras fulla värde. Så mycket pengar finns inte på marknaden. Köparna vet dessutom att har de bara is i magen säljer regeringen bort bolagen till vrakpriser.

Banker och mäklarfirmor tjänar upp till fyra miljarder på arvoden och provisioner
På banker och mäklarfirmor är humöret på topp. I arvoden och provisioner beräknas de enligt affärstidningarna kunna plocka ut mellan två och fyra miljarder.

Det statliga ägandet i Sverige är inte särskilt stort. Men även en borgerligt sinnad person borde inse att det är strategiskt viktigt. Det finns tre huvudsakliga skäl för statligt ägande.

Det ena handlar om kompetens. Genom ägande av Nordea och Telia kan medborgarna skaffa sig insyn och kunnande om vad som händer i bank- och IT-sektorn. Utan detta ägande vore man utlämnad till finanshajar och IT-spekulanter.

Ett annat skäl är att staten med sitt ägande kan upprätthålla en effektiv konkurrrens. Bolåneinstitutet SBAB har de lägsta räntorna på marknaden. Om borgarna säljer ut SBAB blir det fritt fram för alla andra banker att höja räntorna. Förlorare blir inte bara låntagarna i SBAB utan alla låntagare.

Ett tredje skäl är att staten bör ha avgörande kontroll över kommunikationer, energiförsörjning och naturrikedomar. Länder som förlorar kontrollen över infrastruktur och naturtillgångar går det illa för. Vi kallar dem för kolonier.

Sverige tappar kontrollen av energiförsörjningen om Vattenfall säljs ut
Om alliansen säljer ut statliga Vattenfall, som vissa av dess företrädare vill, så har vi definitivt tappat kontrollen över vår egen energiförsörjning. Idag går Vattenfalls vinster direkt in i statskassan och kommer på det viset alla svenskar till del.

Odell och Olofsson är besatta av tanken att förskingra nationalförmögenheten. I vårt grannland Norge ser man annorlunda på saken. Ingen norrman skulle drömma om att sälja ut Nordsjöoljan. Men i alliansens Sverige ska allt som går att försnilla försnillas.