Valet 2006 blev en exceptionell framgång för Sverigedemokraterna (sd). Från att tidigare ha varit representerade i 30-talet kommuner har de nu mandat i runt hälften av Sveriges 290 kommunfullmäktigen. Med 2,93 procent av rösterna i riksdagsvalet är dessutom partiet närmare än någonsin att komma in i riksdagen.

I Sverige är vi inte särskilt vana vid att ha ett främlingsfientligt parti på den politiska arenan. Osäkerheten är stor kring hur man bäst bemöter Sverigedemokraterna. Ska man ta debatten med dem eller ignorera dem? Hur kan man förhindra att de främlingsfientliga krafterna rycker fram ytterligare? Hur kommer det sig överhuvudtaget att partiet har gått fram så starkt?

Genom att titta på i vilka kommuner Sverigedemokraterna gått framåt, och på dem där partiet inte fått särskilt många röster, går det att hitta flera förklaringar till valresultatet. I min magisteruppsats har jag undersökt de statistiska sambanden mellan

Sverigedemokraternas valresultat på kommunnivå och diverse andra faktorer. Det visar sig att det finns flera starka samband som kan ge oss en fingervisning om i vilken miljö Sverigedemokraterna lyckas bäst.

Ett sådant tydligt samband gäller brottsligheten. Ju fler anmälda brott per invånare i en kommun, desto större är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster. Det går också att hitta ett samband med arbetslöshetsnivån – sd lyckas bättre där arbetslösheten är högre.

Ett annat intressant samband gäller ohälsotalet, som är ett mått på hur många människor som är sjukskrivna. Det visar sig att i de kommuner där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där får Sverigedemokraterna generellt sett fler röster. I de kommuner där ohälsotalet istället minskat gäller det omvända.

Sverigedemokraterna går inte hem hos dem över 45
Internationell forskning visar att personer med högre utbildning mer sällan uttrycker främlingsfientliga åsikter än andra. Detta styrks också av min undersökning. Ju större andel av en kommuns befolkning som har eftergymnasial utbildning, desto mindre sannolikhet att Sverigedemokraterna fått många röster. Det visar sig också att det finns ett starkt åldersmässigt samband. I de kommuner där befolkningen relativt sett är äldre – närmare bestämt där en stor andel är över 45 år – där lyckas sd sämre än i kommuner med en yngre befolkning.

Ytterligare ett viktigt samband gäller andelen utrikes födda. Andelen invandrare i befolkningen varierar som bekant stort mellan olika kommuner. Jag har valt att titta på den grupp invandrare som är född utanför Europa, eftersom man kan tänka sig att det är mot dem främlingsfientligheten slår hårdast. Det visar sig att det finns ett starkt negativt samband mellan denna andel och Sverigedemokraternas valresultat. Det innebär alltså, allt annat lika, att partiet lyckas bäst i de kommuner där det bor relativt få invandrare – åtminstone invandrare födda utanför Europa!

Det är också lätt att se att det finns olika regionala mönster i sd:s valresultat. Skåneeffekten är starkast – Sverigedemokraterna är numera representerade i så gott som varje skånsk kommun – men det finns också en omvänd Norrlandseffekt. I Norrlandslänen har partiet bara representation i ett fåtal kommuner. I debatten har vidare föreslagits att Sverigedemokraterna lyckats bäst på de orter där nazisterna var starkast vid tiden för andra världskriget, men något sådant positivt samband existerar inte. Åtminstone inte om man tittar på valresultatet för nazistiska partier på 1930-talet.

De samband jag undersökt är statistiska. Det innebär bland annat att det naturligtvis finns många enskilda undantag. Det finns enstaka kommuner med exempelvis låg arbetslöshet och hög utbildningsnivå där Sverigedemokraterna har gått framåt, och tvärtom. Sambanden säger inte heller något om vilka individer det är som röstar på Sverigedemokraterna. Även om vi kan se att arbetslöshetsnivån har en ganska stor effekt på partiets valresultat, så vet vi inte om det är de arbetslösa eller personer som har jobb i dessa kommuner som i högre utsträckning väljer att lägga sin röst på sd.

Social utsatthet  bra för Sverigedemokraterna
Det vi dock med stor säkerhet kan säga är att i kommuner som visar fler tecken på social utsatthet, där lyckas Sverigedemokraterna bättre.

Hög arbetslöshet, hög brottslighet och ökad ohälsa innebär minskad trygghet, för långt fler än de som direkt drabbas. Känner man sig hotad i sin vardag verkar det alltså som att man blir mer benägen att vända sig till ett parti som Sverigedemokraterna.
Rent statistiskt förklarar de faktorer jag här gått igenom mer än hälften av variationerna i Sverigedemokraternas valresultat. Däremot utelämnar min undersökning en viktig komponent, nämligen människors attityder. Det är uppenbart att enskilda personers fördomar och inställning till invandring måste vara en av de viktigaste förklaringarna till Sverigedemokraternas valresultat, eftersom främlingsfientlighet är partiets huvudfråga.

Men då vi kan se att det också finns starka samband med helt andra faktorer, som arbetslöshet och ohälsa, verkar det som att främlingsfientligheten gror bäst där otryggheten är störst. Det är en signal att ta på allvar för de etablerade partierna.

Marika Lindgren Åsbrink
Ordförande i Laboremus, s-studenterna i Uppsala
Skriv till debattredaktören