Finska sjömän hade rätt att strejka för att förhindra utflaggning. EU-fördraget kan inte begränsa fackliga åtgärder som är riktade mot privata intressen, anser kommissionen. Men det finns motsatta uppfattningar bland EU-länderna.

I Viking Linemålet i EU:s domstol i dag, onsdag, ställdes fackliga kollektiva åtgärder mot EU-fördragets regler om fri rörlighet, etableringsrätt och rörlighet för tjänster.

Frågeställningen påminde om domstolens förhandlingar om konflikten i Vaxholm som hölls dagen före.

Det finskägda rederiet stämde Internationella transportarbetarfederationen (ITF) och Finska sjömansunionen (FSU) för att de försökte hindra utflaggningen av fartyget Rosella.

Ingen strejk
Det märkliga i målet är att några stridsåtgärder aldrig har ägt rum. Hotet om stridsåtgärder räckte för en stämning.

När rederiet informerade om planen att flagga ut Rosella för att kunna anställa estniska sjömän på lägre löner meddelade FSU att facket inte accepterade annat än finska kollektivavtal.

ITF:s principiella ståndpunkt är att fartygets flagga ska vara den samma som ägarens nationella hemvist och att bara det landets kollektivavtal ska accepteras.

Svenskt stöd
Ombudet för Finlands regering ansåg däremot att det är ägarens beslut var flaggan ska vara. Samtidigt har facken rätt att påverka det genom stridsåtgärder.

Även svenska regeringens ombud Anna Falk, ämnesråd på UD, var tydlig. Fackliga åtgärder är en grundläggande rättighet som inte kan begränsas av fördragets regler om fri rörlighet och etableringsrätt.

Storbritannien samt de baltiska länderna ansåg att fördraget visst har bäring på kollektiva åtgärder. Socialpolitiken är ingen skyddad zon.

Viktigt mål
Strejkrätten varierar mellan länderna. Sympatiåtgärder, som ITF förordar, är olagliga i Storbritannien, enligt det juridiska ombudet.

Kommissionens slutsats var i det här målet att fördragets regler inte kan åberopas mot organisationer som fackföreningar eller privatpersoner.

Viking Linemålet anses principiellt så viktigt att 13 domare nu ska avgöra målet.