ANALYS. Är regeringen på väg att överge fri marknad och fri konkurrens? Bara vissa får sänkt arbetsgivaravgift, bara en del får subventionerade anställningar, och skattepengar till sjukvård snedvrider konkurrensen i näringslivet.

Den borgerliga regeringen anser att alla företag ska konkurrera på lika villkor utan statlig inblandning. Det är också grundlinjen i EU:s regler för statsstöd, på gott och ont. Men med de reformförslag som införs med början den 1 januari 2007 låter regeringen andra överväganden gå före fri konkurrens. Det paradoxala är att marknaden på många områden sätts mer ur spel nu än under den förra regeringens tid.

Det tydligaste exemplet är sänkningen av arbetsgivaravgiften för vissa tjänstesektorer, till exempel för frisörer, restauranger och skomakare. I dessa branscher leder sänkt arbetsgivaravgift till nya jobb, anser regeringen. I andra branscher, som byggbranschen, skulle det bara leda till högre löner för de redan anställda, enligt finansminister Anders Borg.

Bräcklig grund
Ändå är utspelet ett så hårt slag mot den fria konkurrensen att det ännu är osäkert om EU-kommissionen kommer att godkänna det. Andra branscher (till exempel tillverkningsindustrin) kommer ju att få det relativt sett sämre och deras anställda kommer att riskera sina jobb när folk flyttar sina inköp från nya mobilhörlurar till en extra klipptid. Förslaget ger nämligen inte människor mer pengar. De bara flyttar pengarna från en bransch till en annan.

Ett liknande förslag är det om sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar. Det gynnar de branscher som kan anställa unga och missgynnar företag som inte kan det och påverkar därmed direkt de fria marknadskrafterna, oavsett vad man tycker om ungdomsarbetslösheten. Samtidigt påverkar det konkurrensen på arbetsmarknaden. Yngre kanske får jobb, men riskerar att tränga ut de äldre.

Att subventionera hushållstjänster är ett annat regeringsförslag. Den som anlitar en privat firma som städar hemma ska bara behöva betala halva räkningen. Den andra halvan betalas av staten, alltså av våra skatter. Hushållen köper därmed mer städning, men inte heller detta förslag ger mer pengar åt hushållen. De betalar bara en större del av städningen via skattsedeln. Därför minskar hushållen ofrånkomligt samtidigt sina inköp av något annat varje gång de köper en extra städtimme.
Städbranschen vinner arbetstillfällen och andra tjänsteyrken förlorar.

Olikheterna påverkar
Regeringen vill också införa olika a-kasseavgift för olika yrken. A-kasseavgiften blir obligatorisk och fungerar därmed som en skatt som blir olika för olika yrkesgrupper.

Skatter påverkar marknaden minst om de är så likformiga som möjligt. Att göra skattesystemet likformigt var en av avsikterna med 1991 års skattereform som också alla borgerliga partier ställde sig bakom. A-kasseavgiften blir nu differentierad, vilket kraftigt förstärker förslagets negativa inverkan på marknadskrafterna.

Olika a-kassenivåer påverkar också konkurrensen mellan fackföreningarna, vilket SKTF redan har påpekat. ”Det är en sak om vi konkurrerar med vårt fackliga medlemskap. Men arbetslöshetsförsäkringen är en och samma försäkring för alla, och det är här som regeringen snedvrider konkurrensen”, skrev SKTF:s ordförande Eva Nordmark nyligen i ett debattinlägg.

SKTF fruktar att inte marknadskrafterna – i form av service till medlemmarna – ska fälla utslaget om vilket förbund en medlem väljer, utan hur stor den statliga pålagan blir för varje yrkesgrupp i form av obligatorisk a-kasseavgift. Regeringen vill också att landstingen ska få sälja ut sjukhus.

Samma ficka
All sjukvård bekostas av skattemedel. Det blir alltså inte på något sätt en ”friare” marknad även om sjukhusen privatiseras. Sjukvården kommer även fortsättningsvis att bekostas av skattemedel.

Det som sker är att en del av dessa skattemedel hamnar i sjukhusägarnas fickor i form av vinster i stället för att gå till sjukvård.
En stor del av dessa vinster kommer förhoppningsvis att återinvesteras, men det blir inte i sjukvården eftersom våra skatter som sagt även fortsättningsvis ska bekosta all sjukvård. Investeringarna styrs i stället över till andra branscher och blir därmed ett indirekt stöd till det privata näringslivet.

Effekten av privatiserade sjukhus blir alltså att en del av den skatt svenskarna betalar för sin sjukvård kommer att hamna i det privata näringslivet i form av ett nytt statligt stöd. Stödet kanske gör nytta i näringslivet, men det är dock en statlig intervention som påverkar fri konkurrens. Här, liksom på många andra områden, sätter alltså den borgerliga regeringen de fria marknadskrafterna ur spel – tvärsemot borgerlig ideologi.