Genom att jämföra tio euroländer med en kontrollgrupp på tio länder utanför EMU har forskarna Harry Flam och Håkan Nordström försökt mäta om handeln har ökat som en följd av eurosamarbetet. De har hittat en positiv euroeffekt.

Denna fråga har utretts tidigare med skilda resultat. Statens EMU-rapport från 1996 slog fast att någon sådan effekt inte finns. En uppmärksammad rapport från Berkeleyuniversitetet kom år 2003 däremot fram till handeln ökat 235 procent.

Flam och Nordström hamnar långt därifrån, men de anser att det helt klart finns en positiv euroeffekt. De länder i studien som står utanför EMU skulle ha haft 13 procent större handel om de gått med, hävdar forskarna.

– Våra resultat är robusta och visar till 99 procent att denna effekt finns. Men det är svårare att mäta hur stor den är, säger Harry Flam.

Höjd BNP
13 procents ökad handel innebär för Sverige omkring 100 miljarder kronor större export och lika mycket i ökad import. En viss höjning av bruttonationalinkomsten per invånare skulle det också bli.

Samtidigt är dessa 13 procent ett genomsnitt för de tio länder i studien som står utanför EMU. Där finns både Japan och Sverige med, två länder som haft en nästan motsatt ekonomisk utveckling där Japan upplevt sin värsta lågkonjunktur i modern tid.

Forskarna har tagit hänsyn till dessa skillnader, men inte hur de påverkar euroeffekten för respektive land.

Ändrar inget
Rapporten är alltså mer säker på att det finns en euroeffekt än hur den slår mot enskilda länder.

Studien kommer dock inte att ändra regeringens inställning till ett svenskt EMU-medlemskap.

– Nej, det här aktualiserar ingen förändring, säger statssekreterare Håkan Jonsson, med ansvar för EU-frågor.

Borde det inte göra det om ett medlemskap får positiva effekter på handeln?

– Nej, inte med tanke på vad det skulle innebära att genomföra en ny folkomröstning och förlora den, säger han.