Inget kaos efter nyår
Varningarna om a-kassekaos efter nyår tonas ned av kassornas samorganisation. Det största problemet har varit att få ordning på datasystemet som hanterar a-kassan.
– Vår förhoppning är nu att vi ska bli klara med det mesta, säger kanslichefen Peter Schönefeld i en intervju.
Redan i dag testar IF Metalls a-kassa en uppgradering av dagens datasystem. Om några dagar, den 11 december, ska det dessutom finnas en första version färdig av det stora datasystemet som hanterar a-kassan.
– Sedan börjar testperioden, säger Peter Schönefeld, a-kassornas samorganisation (SO).
Normalt görs flera test efter varandra som tar drygt en och en halv månad. Men just nu är situationen på a-kassorna långt ifrån normal. Extrema åtgärder tas till.
– Vi gör alla test samtidigt, förklarar Peters Schönefeld.
Supersnabbt
Om det funkar kan att ett nytt system tas fram på rekordtid, målet är till den 8 januari. Eftersom tiden är knapp är dock riskerna att något går snett större än i vanliga fall. Ett exempel är pilotsystemet hos IF Metalls a-kassa. Plötsligt funkade ingenting. Det visade sig bero på att man inte hade matat in en siffra i ett fält som tidigare kunnat vara tom.
– Det gick ganska snabbt att hitta det felet men det visar hur komplicerat det är, säger han.
Även andra faktorer spär på a-kassornas osäkerhet. För att rätt ersättning ska betalas ut måste a-kassorna ha uppgifter från Försäkringskassan. I normala fall sköts det automatiskt via datasystem. Men att få Försäkringskassans system att tala med a-kassornas är inte gjort i en handvändning. Efter nyår kan en stor del av den hanteringen skötas av människor i stället för datorer.
Peter Schönefeld är förbryllad över en del av den kritik som riktats mot a-kassorna.
– Det känns som att regeringen och även ibland ledarskribenter grovt underskattar systemens storlek. De hävdas ibland att SO i själva verket inte vill bygga om systemet. Men jag tror att alla som kan den här verksamheten vet att a-kassorna aldrig tidigare har
jobbat hårdare än nu.
– På många sätt har det varit som att skjuta på ett rörligt mål. Hade vi haft klara regler och förankrade förslag för två månader sedan hade det varit en sak. Men förutsättningarna har ändrats hela tiden, säger han.
De senaste turerna handlar om a-kassornas inbetalningar till staten. Då a-kasseförslaget kom ville staten först att inbetalningen skulle ske i slutet av januari. A-kassorna protesterade eftersom de inte skulle hinna få in alla pengar. Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister, backade och sa att inbetalningarna kunde vänta till mars.
Förvirrande besked
Men för en vecka sedan ville regeringen återigen att pengarna skulle betalas in i januari. Bara några dagar senare ändrade den sig igen och antydde att slutet av februari gäller. Anledningen till de många turerna har att göra med budgetteknik, erfar LO-Tidningen.
Peter Schönefeld tycker att regeringen borde ha varit mer lyhörd.
– Förändringarna av a-kassan är så omfattande. Avgiften höjs med tio miljarder och det handlar inte bara om att flytta något kommatecken. Vi har nästan tio års erfarenhet att hantera systemet så vi har ett visst hum om hur lång tid det tar, säger han. Om vi minskar tiden drastiskt finns det risk att fel slinker igenom. Vad händer om a-kassorna står still efter den 8 januari då det nya datasystemet levereras?
– Vi känner så klart en viss vårdnadsplikt för försäkringen, säger han.
FAKTA: Tio miljarder extra
A-kassornas samorganisation levererar datasystemet OAS till a-kassorna. Datasystemet, som också måste anpassas till Försäkringskassans system, består av cirka 700.000 rader källkod. Efter nyår ska tio miljarder kronor extra dras in från a-kassans 3,9 miljoner medlemmar och inbetalningarna ska göras tolv gånger per år.
Det största administrativa problemet är att arbetslösa inte behöver betala den förhöjda avgiften till a-kassan. SO ville först kräva in pengar även från arbetslösa och sedan betala tillbaka dem, men det har regeringen sagt nej till.
Källa: A-kassornas samorganisation.
Läs också: SO:s rapport om inkomsskydddet
