Att bedöma arbetslösa och sjuka på exakt samma sätt över hela landet är knappast möjligt. Och kanske inte ens önskvärt, enligt en undersökning från Statskontoret.

Andelen sjukskrivna och förtidspensionärer varierar mellan olika delar av Sverige. Den är låg i Gnosjö och Stockholm, hög i en rad norrländska kommuner. Det här ser Försäkringskassan som ett problem. Sjukpenning ska bara betalas till den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, säger lagen. Sociala, ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga faktorer ska inte vägas in. Och reglerna ska gälla lika för alla.

Statskontorets undersökning tar vid där andra slutar, och försöker förklara varför reglerna tillämpas olika.

– En arbetsförmedlare har dubbla roller, säger Magnus Arnek, utredare på Statskontoret. Han eller hon ska både ge service och utöva kontroll.

Svårt att vara grindvakt
Men byråkrater är precis som andra människor: snälla. De påverkas av situationen i den region där de bor, enligt Statskontoret. Är du arbetsförmedlare på en ort med hög arbetslöshet tenderar du att betona service mer än kontroll.

– Det är oerhört mycket lättare att tillämpa reglerna tufft i Stockholm, där det finns alternativa jobb, säger Magnus Arnek.

Handläggare i glesbygden ställs inför helt andra krav. Magnus Arnek frågar vilka motiv en handläggare i en avfolkningsbygd har att vara hård. Ju fler som tvingas flytta för att söka jobb, desto sämre för orten där han själv bor.

Undersökningen pekar också på andra orsaker till att reglerna tillämpas olika. En del handlar om brist på tid och resurser. Forskningen tyder också på att attityderna till arbete och sjukskrivning har förändrats över tiden. Statskontoret går ett steg till, och ifrågasätter om helt enhetlig tillämpning av regelverken alls är möjlig. En parallell dras till rättsväsendet. Där är likhet inför lagen ett självklart ideal. Men i praktiken uppnås det aldrig.

Ojämn effekt
– Och om vi plötsligt skulle uppnå idealet om lika bedömning av sjuka och arbetslösa, så kommer det att slå mycket hårdare mot vissa regioner, säger Magnus Arnek.

– Enhetligheten kommer att ha ett pris som måste vägas mot fördelarna. De svaga regionernas problem kommer att poppa upp i andra former, till exempel ökat socialbidragsberoende. Behovet av regional utjämning med andra medel, till exempel traditionell regionalpolitik, kommer att växa.

Statskontorets undersökning kommer att publiceras som en bilaga till Socialförsäkringsutredningens betänkande den 9 november.

Läs också: nyhetsartikeln "Hon vill ha generös sjukförsäkring som politikerna inte kan peta i"