Arbetsgivarringen gav sjukskrivna Monika Setterqvist en praktikplats på Luleå tekniska universitet. Efter två år är hon fortfarande kvar och arbetar nästan heltid.
– Jobbet kunde inte vara bättre. Arbetskamraterna är jättefina, säger hon.

Monika Setterqvist arbetar i växeln och receptionen på universitet. Tidigare jobbade hon i över 20 år på Domus i Luleå. Men på kosmetikavdelningen utvecklade hon kraftiga allergier bland annat mot nickel. Det gjorde att hon inte längre kunde sköta kassan. Hennes arbetsgivare Konsum sade upp henne efter två års sjukdom.

– Och utan arbetsgivarringen hade jag fortfarande varit arbetslös. Arbetsförmedlingen hjälper ju inte till.

Hon berättar att arbetsgivarringen har gett stöd och lockat fram vad hon vill arbeta med. Hon fick två kontaktpersoner på universitetet och genom dem ordnade hon själv praktikplatsen.

– Man måste vilja själv för att det ska fungera.

Förmedlar på tvärsen
Arbetsgivarringen i Boden och Luleå är ett nätverk med 20 företag, bland andra Konsum, NCC, metallföretaget Ferruform, OK Norrbotten och Posten i Boden. Ett syfte är att tillsammans komma till rätta med det stora antalet anställda som är sjuka, bland annat genom att hitta jobb åt varandras personal.

Konsums personalhandläggare Kristina Lundbäck och personalchefen Hans Sundström är mycket nöjda med arbetsgivarringen. För Konsum Norrbotten är nätverket ett av flera sätt att få ner antalet sjukskrivna. För fem år sedan var 13 procent sjuka och nu har det minskat till 9.

– Genom arbetsgivarringen kan företagen utbyta erfarenheter och hjälpas åt, säger Kristina Lundbäck.

Hennes chef pekar på värdet av arbetsgivarringens kompetensutveckling för företagen i kurser och på seminarier:

– Vi behöver hjälp med de allra svåraste rehabiliteringsfallen. Försäkringskassan är alldeles för långsam. Vi är förtvivlade över det, säger Hans Sundström.

Han berättar att Konsum har 23 anställda som varit sjukskrivna länge, men att företaget inte har lyckats få något fungerande samarbete med Försäkringskassan. Arbetsgivarringen är däremot duktig på att arbeta med individer – även om Hans Sundström skulle vilja att den arbetade ännu mer med sjuka anställdas problem.

– Små företag utan egen personalansvarig har nog störst nytta av arbetsgivarringen, säger han.

Säsongsstämplare
I den blekgula eftermiddagssolen arbetar Erik Öhman med armering i bostadsområdet Örnnäset i Luleå. Över ett stort område är marken schaktad och betongplintar sticker upp. Det ska bli garage. Som markarbetare är Erik Öhman säsongsanställd mellan maj och december. Resten av året får han söka andra jobb och i praktiken innebär det att han får stämpla.

– Det är tufft. Första månaden är det skönt, men sedan är det inget vidare att sitta hemma i mörkret, säger han.

Genom arbetsgivarringen utvecklar nu NCC och Ferruform ett samarbete. Och markarbetare som Erik Öhman erbjuds jobb som svetsare på metallföretaget under den del av året då det inte finns några markjobb.

– Jag har sagt ja. Det verkar ganska bra att företag byter folk, säger Erik Öhman.

Bertil Sundström är personalchef för NCC i Norrbotten och uppskattar denna möjlighet att omplacera personal säsongvis mellan företagen. Men svårigheterna att omplacera gäller även dem som är sjuka och arbetsskadade. Han berättar att NCC genom arbetsgivarringen på knappt två fått stöd och hjälp med tio eller tolv anställda som varit sjuka.

– Arbetsgivarringen är ingen trollstav, men den är en del av rehabiliteringen. Dessutom är det billigt. Om Lernia tar hand om ett rehabiliteringsfall kostar det nästan 40.000 kronor. Årsavgiften i arbetsgivarringen är betydligt lägre.

Läs också: nyhetsartikeln "Männen får jobb först"