På ena väggen hänger svartvita fotografier med industriarbetare, på den andra finns några målningar av gamla näringslivsherrar. Tankarna ringlar till ett Sverige i en annan tid.

På bottenplanet i Centrum för näringslivshistorias arkiv i Bromma, i Stockholm, sitter forskaren Anders Kjellberg bakom ett skrivbord och begrundar den historiska utvecklingen hos svenska arbetsgivarorganisationer. Slitna böcker och pärmar trängs i bokhyllorna. Få har rotat lika djupt i arkiven som han.

I nästan 40 år har han skrivit uppsatser, avhandlingar och artiklar om fackförbund och arbetsgivarorganisationers historia. Han har också lett åtskilliga forskningsprojekt som tar upp deras ställning i dagens samhälle. Anders Kjellberg jobbar halvtid på sociologen i Lund, halvtid för Arbetslivsinstitutet. Tidigare hade han sin arbetsplats i institutets lokaler i Norrköping och pendlade dit från lägenheten i Lund.

– Men det gick inte att jobba kvar. Jag mådde illa, berättar han.

Anledningen var att SJ bytte ut många av de gamla Intercitytågen mot X2000.

– Jag blev åksjuk, förklarar han. Tåget gungar i sidled vilket känns helt onaturligt. Det gick inte.

Lättpratad historiker
Så i stället för Norrköping har han nu ett rum på Arbetslivsinstitutet i Malmö. Den som ställer en fråga till honom om parternas relation på arbetsmarknaden kan ha turen att bjudas på en lång föreläsning. Berättelser om hur fackförbund fötts och dött. Ofta blir det utläggningar som spänner från dåtid till nutid. Plötsligt börjar han berätta om sympatiåtgärdernas historia.

– I dag vill arbetsgivarna minska möjligheten till sympatiåtgärder, men i början av 1900-talet var det tvärtom. Då var deras taktik att vidga små lokala konflikter till stora lockouter. Under 1950-talet var det arbetsgivarna som såg till att det blev centrala avtalsförhandlingar, säger han.

En stund senare diskuterar vi kollektivavtal. Han berättar hur Medlingsinstitutet nyligen kom med stati-stik om hur många procent som täcks av kollektivavtal, 92 procent. Anders Kjellberg borrade sig då djupare ned i SCB:s statistik och fick då fram att 94 procent av alla anställda och 90 procent av den privata sektorns löntagare omfattades av kollektivavtal 2005.

– Det var överraskande. Det var exakt samma siffror som jag kom fram till för 1995.

Sedan gungar huvudet fram och tillbaka i ett hejdlöst bubblande skratt som smittar då han berättar hur han den gången jobbade för att få fram siffran. Det var ett idogt ringande till en mängd små arbetsgivarorganisationer.

Frizon för tankar
Ur vilken källa hämtas då denna passion för forskning? Kanske från fritidsbostaden i Karlström, norr om Motala? Den lilla bruksorten omges av skogar och sjöar. Inte långt från huset breder en äng ut sig. Gräset ska slås med lien och slyet ska bort. Ett arbete som rensar tankarna. Men även i gräsklippandet finns en länk till det förflutna, att vårda ängsmarker är ett sätt att bevara en kulturhistorisk miljö.

Historieintresset sträcker sig tillbaka till gymnasietiden men det var först i slutet av 1960-talet, på sociologiutbildningen i Lund, som han började fundera kring arbetarrörelsens utveckling. Där ingick han i en grupp med fem studenter som under flera år skrev universitetsuppsatser om den amerikanska fackföreningsrörelsen och undrade varför arbetarrörelsen inte lyckades etablera sig i landet och varför så få i USA var organiserade.

Några år senare, 1978, var han en av forskarna som ingick i projektet Sverige under socialdemokratin, som skulle förklara hur partiets långa maktinnehav påverkade samhället.

– Det kändes lite konstigt. Först utredde jag varför organisationsgraden var så låg i USA, sedan varför den var så hög i Sverige.
Samtidigt som projektet pågick skrev han sin avhandling där han jämförde fackföreningsrörelsen i tolv länder.

Jag kan inte låta bli att undra om han aldrig tröttnar på att borra sig ned i arbetsgivarnas och fackens utveckling:

– Nej, svarar han snabbt. Då jag studerade facket i de tolv länderna var det olika frågor i varje land som var viktiga. I ett kunde det politiska systemet ha en stor påverkan på facket, i ett annat klimatet på arbetsplatserna. Det finns så mycket att undersöka.

FAKTA: Anders Kjellberg.
Ålder: 61 år.
Yrke: Forskar om arbetsmarknadens parter. Delad tjänst. Arbetslivsinstitutet i Malmö och sociologen i Lund.
Aktuella forskningsprojekt: Arbetsgivarorganisationens kulturer och strategier, Facklig anslutning ur ett globalt perspektiv (där rättssociologen Lena Lindgren medverkar).
Familj: Sambo.
Fritid: Är ofta i Karlströmn, utanför Motala. Det är skönt att komma dit. Slår ofta gräs med lie eller rensar sly. De stora kontrasterna mellan den gamla bruksmiljön och centrala Lund gör att han kan koppla av. Även intresserad av bruksortens historia.
Senast lästa bok: Återkomsten av Evert Taube.