/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2006/korre2.jpg
Politikerna underskattar väljarna när de förenklar debatten till att handla om 200 kronor hit eller dit, anser Marie-Laure Le Foulon. Foto: Bertil Ericson.

Hennes jobb är att rapportera om det svenska valet i en av Frankrikes största morgontidningar. Det är ingen lätt uppgift.

– Debatten är så ointressant och bara ickefrågor diskuteras. Det verkar som om man medvetet undviker allt viktigt, säger Marie-Laure Le Foulon.

Det är tredje gången hon följer en svensk valrörelse som utrikeskorrespondent för den Parisbaserade dagstidningen Le Figaro. Det har aldrig varit så svårt som i år, berättar hon när hon med andan i halsen stormar in på LO-Tidningens redaktion. Hon är uppe i varv och orden forsar ur henne, men ibland stannar hon upp för att hitta rätt uttryck.

Efter tio år i Sverige är språket inget större problem. Hon har inte heller några svårigheter att förstå det svenska samhället. Nästa vecka ger hon ut en bok i Frankrike som handlar om den skandinaviska modellen, där hon analyserar den svenska folkhemstanken. Men årets valrörelse blir hon inte klok på.

– Jag är förvånad. Valrörelsen är verkligen superljum. Inte alls som det varit tidigare, säger hon och tittar ut genom fönstret.
Stockholm är belamrat med valplakat så här dagarna före valet, men Marie-Laure tycker att slagorden mest är självklarheter. Partierna har blivit så lika att det är svårt att se skillnad på dem. Om inte svenskarna vore ett folk som röstar mer på ideal och gamla värderingar skulle de få svårt att bestämma sig, säger hon.

Personfixering
Dessutom tycker hon att valdebatten är för amerikaniserad. Allt fokuseras på Persson och Reinfeldt och kampen mellan dem.

– Även i Frankrike kretsar mycket kring personer, men vi väljer också president. Personfokuseringen passar inte i Sverige.

Valdebatterna känns som amerikanska shower med duktiga skådespelare. Resultatet blir att sakfrågorna går förlorade. Det främsta exemplet är, enligt Marie-Laure, kärnkrafts- och energifrågan som hon tycker borde ha varit valets huvudfråga.

– Sverige är ett av länderna i Europa som är mest beroende av kärnkraft. Det vet de flesta inte ens om. I stället för att fokusera på miljön och framtiden handlar energidebatten om elpriset, och det i ett land där man har element på balkongen och lampor tända i alla rum samtidigt.

Totalt blir det fyra eller fem artiklar i Le Figaro, som skrivs av Marie-Laure och en kollega från Paris. Den första artikeln handlade om folkpartiskandalen, men den blev bara en liten notis i tidningen. Artiklarna sållas hårt av cheferna och Sverige är ett litet land. Arbetsmarknaden som blivit valets stora fråga blir temat i en kommande artikel. Marie-Laure vill rapportera om den skilda synen på arbetslösheten och det hon kallar manipulationen med arbetslöshetssiffror. Även i arbetsmarknadspolitiken saknar hon en kärnfråga i debatten.

– Jag väntar fortfarande på svaret om varför svenskar är så sjuka i förhållande till andra européer. Det är en viktig fråga som försvunnit.

Dyr vårdtyp
Hon vill också skriva om den dyra svenska tandvården. Även om partierna nu lagt förslag på tandvårdsreformer har de fortfarande inte besvarat grundfrågan om varför tandvården är så dyr i Sverige.

– En vän till mig gick till tandläkaren och fick en krona gjord för 16.000. I Frankrike hade du fått en med diamanter för det priset.
Marie-Laure Le Foulon tror att valrörelsen är avslagen för att det går bra för Sverige. Då finns det mindre att bråka om. Dessutom tror hon att politikerna underskattar väljarna. De förenklar debatten så att intresset går förlorat.

– Det handlar inte bara om att tjäna 200 kronor hit eller dit. Jag tror att många vill ha en riktig diskussion om viktiga frågor.

Men det finns ljusglimtar i valrörelsen. En av dem är ”det gröna folkhemmet”. Att politiker, medborgare och industri samverkar kring miljö- och energifrågor tycker hon är ”jättesvenskt”, som hon säger innan hon rusar vidare för att hinna hem till barnen. Och även om Marie-Laure Le Foulon är besviken på valrörelsen är ”jättesvenskt” fortfarande ett tveklöst positivt ord.

FAKTA: Marie-Laure Le Foulon.
Ålder: 45 år.
Bor: I lägenhet i Stockholm och i Paris.
Familj: Man och två barn.
Yrke: Utrikeskorrespondent i Sverige för franska Le Figaro.
Bäst med Sverige: Den fantastiska orörda naturen och att det finns möjligheter här. Ungdomar har självförtroende och man kan studera fast man fyllt 50.
Sämst med Sverige: Likformigheten. Alla ska tänka och bete sig på samma sätt.
Saknar med Frankrike: Hur man umgås. I Sverige pratar man inte så mycket med grannar och alla besök hos vänner är så planerade.