Är EU inne i en konstitutionell kris? Än så länge tuffar unionen på som vanligt. Lagar stiftas och EU:s domstol fortsätter göra djärva tolkningar av luddiga fördrag.

På ett seminarium i veckan diskuterade forskare från Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) vad som händer med den konstitutionella krisen i EU. Trots att ett nytt konstitutionellt fördrag godkändes av samtliga medlemsstaters regeringar för två år sedan råder ett dödläge. Det inträdde när två länder sa nej tack i folkomröstningar. 16 länder har emellertid ratificerat det nya fördraget. Frågan är vad som händer med dem om ett nytt förslag presenteras.

Länder som Danmark och Storbritannien ska ha folkomröstning-ar innan det blir ett ja, och få tror att engelsmännen röstar annat än nej. På frågan om EU verkligen är i kris svarade forskarna, som sig bör, både ja och nej. Rent statistiskt har maskineriet inte stannat. Krisåret 2005 då medborgarna i Nederländerna och Frankrike röstade nej till ett nytt fördrag kom både förordningar och direktiv till i samma takt som tidigare år.

Domstolen har fortsatt arbetet med att tolka EU:s grundfördrag i en anda som driver på integrationen av den inre marknaden.
– EU har utvecklat ett system som står stadigt när vinden blåser och det kan stå så länge. Samtidigt är det just okänsligheten som ger anledning att undra om det ändå inte är en kris, säger Carl Fredrik Bergström, forskare på Sieps.

Utan ett nytt fördrag är EU-rätten i alltför hög grad baserad på domstolens sätt att driva utvecklingen utan inblandning av medlemsländerna, anser Jörgen Hettne, forskare och Sieps chef.

Klargöranden av vad som redan gäller har blandats med nytt. Men liksom i debatten om tjänstedirektivet görs gammalt till nytt, något som skapar stor förvirring, tycker Jörgen Hettne. Tjänstedirektivet kommer inte att påverka den svenska arbetsmarknaden särskilt mycket. Enligt Jörgen Hettne har politikerna lämnat över hela frågan om den svenska modellen är förenlig med fördragets fria rörlighet för tjänster.

– EU:s domstol, och inte tjänstedirektivet som tillkommit genom politiska beslut, får betydelse för vilka regler som ska gälla på den svenska arbetsmarknaden, säger Jörgen Hettne.

I det så kallade Vaxholmsmålet ska domstolen avgöra om facken kan vidta stridsåtgärder för att tvinga utländska arbetsgivare att teckna kollektivavtal även om de redan omfattas av sådana i sina hemländer.

FAKTA: EU-Konstitutionen
Förslaget till konstitutionellt fördrag i korthet:
• EU ska ledas av en ”president”,
 vald på två och ett halvt år, samt av en ”utrikesminister” som samordnar utrikesministrarnas arbete.
• Antalet kommissionärer bantas till två tredjedelar av antalet medlemsstater.
• För majoritetsbeslut krävs ja från minst 55 procent av länderna som måste företräda minst 65 procent av EU:s befolkning.
• Ländernas vetorätt avskaffas på flera områden.
• Stadgan om mänskliga rättigheter skrivs in i konstitutionen.
• Länderna får rätt att utträda ur unionen.