– Den totala tystnaden kring pensionerna måste brytas och ersättas av politisk debatt. Det är dags att grundligt gå igenom hur det nya pensionssystemet blev, och hur det slår för de svagaste grupperna.

Kravet kommer från K G Scherman – i dag pensionär, men under 1990-talet chef för Riksförsäkringsverket, den myndighet som var med om att arbeta fram pensionsreformen. När principerna för reformen drogs upp ställde sig K G Scherman och Riksförsäkringsverket bakom förslaget. I dag är han mycket kritisk till hur reformen i praktiken blev utformad och anser att de ursprungliga idéerna svikits.

– Många undrar hur jag, som själv accepterade reformen en gång, kan vara så kritisk i dag. Förklaringen är att reformens slutliga utformning inte blev som jag trott. Jag borde ha förstått, men gjorde det inte. Jag kunde inte drömma om att grundläggande värderingar om ett starkt social skyddsnät och om välfärdsstaten som ett ömsesidigt ansvarstagande mellan den enskilde och samhället skulle överges.

Listar brister
Först 1998 insåg han att de gamla idéerna kastats ut och nu anser han att pensionsreformen på ett antal viktiga punkter var behäftad med stora brister:

• Med den så kallade bromsen har det förts in ett element av automatik som inte fungerar. Bromsen har skyfflat över riskerna på pensionärerna.

• I praktiken ställer politikerna krav på höjd pensionsålder. Men samtidigt har maxåldern för a-kassa och förtidspension inte höjts.

• Garantipensionen skrivs bara upp med prisindex. Det betyder att garantipensionärernas inkomster inte hänger med när löntagarnas standard ökar.

K G Scherman är särskilt kritisk mot socialdemokraterna.

– De har svikit sina gamla idéer om solidaritet och gemensamt ansvar genom att acceptera ett pensionssystem som styrs av tekniska formler. Pensioner är ju inte bara en fråga om pengar in och pengar ut, det handlar också om rättvis fördelning av samhällets resurser.

Han tar exemplet med garantipensionen.

– Tidigare var det självklart att även pensionärerna skulle få del av inkomstutvecklingen. Folkpensionerna räknades visserligen upp enbart med prisindex, men med jämna mellanrum fattades beslut om pensionstillskott som gav ett standardtillägg. I garantipensionen finns ingen sådan standardkoppling.

Inte avsiktligt elaka
– Att höja bostadstilläggen, som regeringen gör, är bra men inte samma sak som en pension som alla är berättigade till. Jag tror inte att politikerna velat vara elaka, men hela reformen har gått dem ur händerna och nu rullar det bara på.

K G Scherman är förfärad över den ”tystnadens allians” som råder i pensionsfrågorna. Den fempartiöverenskommelse som
träffades över blockgränserna 1994 har kvävt all debatt.

– Visst var det bra att man lämnade de gamla skyttegravarna kring pensionerna och kunde komma överens om en reform. Men i dag har man grävt ner sig ännu djupare med hjälp av automatiken. Ingen vågar föreslå några förändringar. Vi har ingen diskussion om pensionerna överhuvudtaget. Inte ens om att garantipensionen redan i dag har halkat efter, liksom ATP-pensionen för dagens äldre pensionärer.

Ett par saker behöver göras omedelbart, anser K G Scherman:

• Garantipensionen måste höjas och standardsäkras.

• En tydlig pensionsålder bör slås fast. Politikerna måste våga slå fast hur länge vi ska arbeta för att få en rimlig pension. I dag är det till 66 eller 67 år, men pensionsåldern måste sedan höjas i takt med att medellivslängden ökar.

Åldersgräns på a-kassan
– Genom att tala klartext i den här frågan tvingas politikerna också bli tydliga om hur arbetsmarknaden måste organiseras för att
det ska vara möjligt att jobba så länge.

Som en konsekvens av en ny pensionsålder måste åldersgränsen för hur länge man kan få a-kassa och förtidspension höjas motsvarande. Sedan vill K G Scherman se en grundlig uppföljning av pensionsreformen.

– Det är inget konstigt att man följer upp en så omfattande och radikal reform. Men politikerna har lurats att tro att pensionsreformen nu är färdig en gång för alla och att resten kan skötas med automatik. Det går inte, det måste till politiska beslut.

För egen del  tror han att nuvarande avgifter inte räcker för en rimlig pension.

– Avgifterna måste höjas så att den offentliga pensionen tillsammans med avtalspensionen ger en tillräcklig pension för de flesta – det som sades vara målet 1994.

FAKTA: Livsinkomsten avgör pensionen
• Riksdagen tog principbeslut om pensionsreformen 1994. Den trädde i kraft 2001.
• Socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraterna stod bakom beslutet.
• Viktigaste inslaget i det nya pensionssystemet är att pensionerna grundas på livsinkomsten, tidigare räckte det med 30 års arbete för full pension. Varje intjänad krona ger pension. Garantipensionen garanterar en minsta pension till alla.
• 2,5 procentenheter av de 18,5 procent av lönen som avsätts till pension går till en premiepension där man själv bestämmer hur pengarna ska placeras.

Läs också: nyhetsartikeln "Socialministern vill följa upp reformen"

Peeter-Jaan Kask
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen