VALDEBATT. Bibliotek älskas av alla oavsett politisk färg, men få politiker på riksnivå har varit intresserade av att diskutera dem förrän nu.

Biblioteken har sent omsider blivit en valfråga, mycket tack vare ett enträget lobbyarbete från den ideella intresseorganisationen Svensk Biblioteksförening.

Den offentliga politikerdebatt om bibliotek som föreningen samt DIK-förbundet bjöd in till förra veckan lockade få åhörare utanför biblioteksvärlden, men visade att intresset för bibliotek bland politiker är betydligt större nu än vad det varit inför tidigare val. Debatten var därtill förvånansvärt koncentrerad på sakfrågor. Vi slapp mycket av det sentimentala joller som normalt brukar utspela sig när bibliotek och ”barns läsning” kommer på tal i politikersammanhang – även om Folkpartiets Cecilia Wikström var farligt nära när hon brast ut i ovationer till sitt eget omdiskuterade litteraturkanonförslag.

Bibliotekslagen – som skulle stipulera fungerande biblioteksverksamhet samt avgiftsfria lån i varje kommun – var debattens ena stora fråga. Wikström meddelade överraskande att fp nu officiellt har ändrat uppfattning och är för bibliotekslagen – vilket gör att det numera endast är moderaterna i det borgerliga blocket som är uttalat emot den. Kristdemokraternas Inger Davidson vill att lagen skall utvecklas, eftersom den i sitt nuvarande skick är så vagt formulerad att den knappast ger något fullgott skydd mot t ex filialnedläggningar.

Nästa viktiga fråga var skolbiblioteken. Undersökningar visar att en ansenlig mängd skolor idag saknar bemannade skolbibliotek; detta samtidigt som läskunnigheten sjunker. Total konsensus bland politikerna; detta är ju förfärligt! Såväl vänsterpartiets Peter Pedersen som kd:s Inger Davidson närmade sig dock kärnan i problemet när de påpekade att ansvarsfrågan när det gäller skolbiblioteken är otydlig – ett problem som delvis sammanfattar hela biblioteksområdet.

Aktörerna inom det svenska biblioteksväsendet är många; stat, kommuner, landsting och skola. Att försöka skapa en samlad bibliotekspolitik med så många olika viljor och förutsättningar är betydligt mer komplicerat än att prata vackert om litteraturens betydelse och den obestridliga vikten av barns tillgång till böcker.

Annina Rabe
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören