…medan produktiviteten ökar

"America needs a raise". Amerika behöver en löneförhöjning, står det på plakatet till vänster. Det är budskapet i en kampanj som USA:s motsvarighet till LO driver. Källa: Buerau of Labor Statistics.

Lönerna för vanliga arbetare i USA har stagnerat under senare år. Om inflationen räknas bort är den årliga ökningen av timlönen obefintlig. Statistiken visar att reallönerna har stått stilla sedan 2000. Under samma period har produktiviteten stigit med 3,1 procent årligen.

Detta framkommer i den årliga rapporten State of Working America, som förra helgen presenterades av Economic Policy Institute.

Rapporten visar också att utvecklingen under de senaste fem åren skiljer sig kraftigt från 1990-talets andra hälft, som också kännetecknades av kraftigt ökad produktivitet. Men då förmådde lönerna hänga med.  Värdet av det som producerades under en timme ökade med 2,5 procent om året och timlönen med 1,8 procent.

Utöver löner utgör anställningsförmåner, till exempel sjukförsäkringar, en del av löntagarnas värdekaka. Delvis kan de låga löneökningarna förklaras av att anställningsförmånerna blivit allt dyrare, men det är inte hela förklaringen. Något som syns tydligt i näringslivets vinstandelsutveckling, den del av kakan som går till företagsägarna. Den har ökat och når nu en nivå som inte setts sedan 1960-talet.

Förlorat mark
Traditionellt brukar ekonomer anta att lönerna och produktiviteten går i takt. Svenska Konjunkturinstitutet brukar beräkna löneutrymmet som summan av inflationen och produktivitetsökningen. Rapportförfattarna finner flera förklaringar till att de amerikanska löntagarnas har förlorat mark.

Den mest avgörande finner de i arbetsmarknadsläget. De hävdar att full sysselsättning rådde under slutet på 1990-talet, något som gjorde det möjligt för löntagarna att få igenom större löneökningar. Däremot har det under den senaste konjunkturuppgången, som fått många att tala om jobblös tillväxt, hela tiden funnits tillräckligt med arbetslösa för att hålla tillbaka lönerna. Den officiella arbetslöshetssiffran på 4,7 procent menar de är en underskattning, då många gett upp och slutat att aktivt söka jobb.

Sämre position
Utöver den svala arbetsmarknaden hävdas att försvagningen av fackföreningsrörelsen gett löntagarna en sämre förhandlingsposition. Andelen anställda som arbetar under kollektivavtal minskar stadigt. Förra året täcktes mindre än en åttondel av den amerikanska arbetskraften av kollektivavtal.

– Oavsett om du är arbetare eller tjänsteman så har din förmåga att förhandla till dig en rättvis del av den ekonomiska tillväxten minskat. Detta faktum är en stor del av förklaringen till att den allmänna ekonomin ser mycket bättre ut än vad den verkligen är för arbetande familjer, säger Jared Bernstein, chefsekonom hos Economic Policy Institute.