Massavskedanden och kraftiga lönesänkningar har givit amerikansk flygindustri luft under vingarna. I år redovisar flera krisdrabbade flygbolag svarta siffror för första gången på många år.
 
Terrorattackerna den 11 september 2001 skickade flygbranschen in i en djup kris. Resenärerna stannade hemma och flygstolarna stod tomma. Flera flygbolag valde att lösa problemen på det sätt  som blivit allt populärare i krisdrabbade branscher i USA. De ansökte om konkursskydd och ställde därigenom in sina betalningar medan företaget rekonstruerades.

Den amerikanska konkurslagstiftningen erbjuder företagen detta skydd för att de ska kunna sanera sin ekonomi. I saneringen är det inte bara låneavtal som berörs, utan även fackliga kollektivavtal kan bli en del i konkursförhandlingarna. Eftersom den fackliga organisationsgraden är hög inom flygbranschen har detta stor betydelse.

I februari i år var den 38-månader långa rekonstrueringen klar för USA:s näst största flygbolag, United Airlines. Under de dryga tre åren hade företaget gjort sig av med 26.000 anställda, sänkt lönerna med 20 procent och lastat av den egna pensionsskulden till  skattebetalarna.

Lönesänkningarna möjliggjordes efter långa förhandlingar med ett enda syfte – att nå fackliga eftergifter. I domstolen låg en begäran från företaget om att riva upp de befintliga kollektivavtalen om parterna inte kunde komma överens.

Pest eller kolera
Facken var väl medvetna om att misslyckade förhandlingar ofta leder till att konkursdomaren beviljar företagets krav och sätter in ett nytt avtal som arbetsgivaren utformat. Om de stod på sig hotade företaget med likvidering, vilket innebar att alla skulle ha förlorat jobben. I det läget valde facken på United Airlines att gå med på försämringar, i form av sänkta löner  och urholkade anställningsförmåner.

Nyligen meddelade United Airlines att företaget under andra kvartalet i år gjorde en vinst på motsvarande 900 miljoner kronor. Det innebär första  vinstkvartalet på sex år. Resultatet förklaras med en uppgång i resandet och kraftigt sänkta kostnader.
Men United Airlines är långt ifrån ensamma. Tre av de fem största flygbolagen har under senare år ställt in sina betalningar och hamnat i konkursdomstol. American Airlines, det största flygbolaget, tvingade fram fackliga eftergifter under blotta hotet om konkursskydd. Rekonstrueringarna har skapat en dominologik i hela branschen.

– När konkurrenterna går in under konkursskydd och får igenom eftergifter sätter det tryck på andra att följa efter. De andra
företagen hamnar i ett dåligt kostnadsläge om de inte gör det, säger Michael  Alderson, ekonomiprofessor i St. Louis. Ett av de tydligaste exemplen på detta inträffade i september förra året.

Två bolag – 3:an och 5:an i storlek – Delta Airlines och Northwest Airlines, ansökte om konkursskydd inom loppet av en halvtimme. Båda framhöll stigande bränslepriser som en förklaring.

Olika skick
Ansökningarna kom efter att företagen under flera månader försökt få facken att gå med  på lönesänkningar och försämrade anställningsförmåner. Analytiker menar dock att ett av bolagen var i betydligt bättre skick än det andra. Northwest Airlines hade inte ont om  kontanta medel och behövde inte låna pengar för att hålla verksamheten igång.

Snart ett år senare befinner sig bolaget fortfarande under konkursskydd. Efter långa förhandlingar gick piloterna och markpersonalen i början av sommaren med på nya sämre avtal. Men någon överenskommelse finns inte med bolagets 8.000 flygvärdinnor.

Två avtalsförslag som lagts fram av Northwest och fackliga förhandlare men båda har  under sommaren röstats ner av medlemmarna. Dessa avtal innebär 20-procentiga lönesänkningar och  försämrade anställningsvillkor.

Bolaget har sedan månadsskiftet med konkursdomarens tillstånd ensidigt infört de nya villkoren. Flygvärdinnornas fack, Association of Flight Attendents, har svarat med att varsla om strejk från den 15 augusti.

– Våra medlemmar vägrar gå med  på att mer än 40 procent av våra löner och förmåner görs om till företagsvinster och chefsbonus. Nedskärningarna behövs inte, säger ordföranden Mollie Reiley.

FAKTA: Konkursskyddet krossar avtal
Lagstiftningen ger bolagen möjlighet att ansöka om konkursskydd. Under något som  kallas kapital 11 ställer företaget in betalningarna och står skyddat från fordringsägarna medan företaget rekonstrueras.  Under rekonstruktionen kan  företaget arbeta vidare som vanligt medan ekonomin saneras.

Saneringen följs och kontrolleras av en konkursdomare. Företaget uppmanas omförhandla villkoren med långivare och anställda.
Om parterna inte lyckas komma överens kan domaren ta beslut om att befria företaget från tidigare ekonomiska åtaganden som anses hota dess överlevnad. Detta gäller såväl lån, pensionsskulder som kollektivavtal. Det övergripande målet är att rädda företaget från konkurs och likvidering.

Kritiker av lagstiftningen hävdar att den håller dåligt skötta företag levande, på de välsköttas bekostnad. Flygbranschen framhålls som ett praktexempel på hur lagstiftningen bidrar till att bibehålla överkapacitet.

Den fackliga kritiken går ut på att konkursdomstolen  regelmässigt sätter långivarnas intressen före de anställdas.