Avtal gav facket ökad insyn i lönesättningen
Facken i Norge har fått utvidgad möjlighet att kontrollera lönerna hos underentreprenörer. Norska LO kräver lagstiftning mot social dumpning. Men arbetsgivarna är motståndare.
De fackliga representanterna har rätt att få underentreprenörernas löner och arbetsvillkor dokumenterade för sig. Det ”principiellt viktiga kravet” fick genomslag i årets avtalsrörelse i Norge, enligt Knut Bodding, norska LO:s förhandlingschef. Avtalet mellan industrifacket Fellesförbundet och arbetsgivarna Norsk Industri ger facken rätt till insyn i löner och villkor hos underentreprenörer. Det har sedan kopierats på flera andra områden i den privata sektorn, något Knut Bodding är mycket nöjd med.
Någon rätt till direkt insyn ges inte, enligt Vidar Lindefjeld, rådgivare hos LO:s motpart Näringslivets huvudorganisation (NHO). Men arbetsgivarna måste dokumentera löner och villkor på anmodan av de fackliga representanterna.
Utnyttjat polacker
I Norge pågår en politisk diskussion med regeringen om att lagstifta om insyn för fackliga företrädare i löner och villkor hos entreprenörer. Diskussionen är en följd av att tusentals arbetare från Polen och baltiska länder anses ha blivit utnyttjade. NHO är stark motståndare till en sådan lag medan LO är förespråkare.
– Den skulle kunna strida mot EU:s konkurrenslagstiftning, säger Vidar Lindefjeld, som inte tror att regeringen klarar av att driva igenom en ”så kontroversiell lag”.
Vid sidan av kraven på löneökningar var kampen mot social dumpning den viktigaste för våra medlemmar, betonar Knut Bodding. Ett annat inslag i kampen mot dumpning av löner och villkor i Norge är att hela byggbranschen i höst kommer att vara allmängiltigförklarad. Minimilönerna regleras då i lag och statliga myndigheter får ansvaret för att lönerna inte dumpas.
– LO har i dagarna skickat in en sådan framställan till den statliga tariffnämnden. Allt talar för en allmängiltigförklaring, säger Knut Bodding.
Han är nöjd med hur den norska avtalsrörelsen utvecklats. Hela arbetsmarknaden är med några undantag täckt av tvååriga avtal som löper ut i april 2008. Länge såg det ut som att en konflikt var oundviklig bland stats- och kommunanställda. Men riksmedlaren lyckades med sin uppgift. Enbart på ett par områden utbröt konflikter. Byggnadsarbetarna strejkade en kort tid medan omkring 930 LO-anslutna på norsk radio och tv fortfarande är ute i konflikt.
Över normen
Löneskillnaden hade ökat de senaste åren mellan främst anställda i staten och i kommunerna jämfört med dem i industrin. De offentliganställda krävde löneökningar på 4,75 procent. Kravet låg över den lönenorm som satts till 3,3 procent genom uppgörelsen för frontgrupperna i Fellesförbundet: industrianställda i verkstad, teko, bygg- och grafisk industri.
De nya tvååriga avtalen gav cirka 4 procent, statligt anställda fick något mer än kommunanställda. Medlemmarna röstade ja till riksmedlarens förslag i omröstningar som föregår alla uppgörelser i Norge.
– Strejkerna och medlingarna har varit färre än på många år. Medlemmarna är nöjda, säger Knut Bodding.
Även NHO uttrycker förnöjsamhet med årets avtalsrörelse. Några nyckelgruppers löneuppgörelser återstår emellertid: väktarnas och oljeservicearbetarnas.