I veckan slogs regeringens hemsida ut av en kompakt IT-attack. Just sådana attacker kan grusa myndigheternas försök att nå medborgarna via hemsidor enligt en ny framtidsutredning.

Sedan flera år pågår projektet 24-timmarsmyndigheten. Det är ett samlingsbegrepp för myndigheternas tillgänglighet på nätet. Alla ska i princip kunna nå en myndighet vid vilken tid på dygnet som helst för att skicka in ansökningar eller för att söka information på myndigheternas hemsidor.

Men hur blir det i framtiden?
Myndigheten Vinnova har tagit fram fyra scenarier. Om internet blir lätt att använda så kanske vi om tio år har hemsidan staten.se. Där kan framtidens medborgare via sina hemdatorer lämna och ta emot uppgifter som behövs för studiemedel, bostadsbidrag, skatter, sociala och medicinska frågor och allt annat som vi behöver kontakt med myndigheterna för.

– Det här är visionen dit vi kan nå om myndigheterna lär sig samarbeta, säger Lennart Nordfors, en av författarna till rapporten.
Detta scenario andas optimism. Värre är det med det katastrofscenario som Lennart Norfors kallar ”reträtten”. En föraning fick vi häromdagen när attacker först slog ut polisens och därefter regeringens hemsidor som ett svar på att polisen gjort en razzia mot Sveriges och världens största fildelningssajt The Pirate Bay.

Det är ändå bara en föraning om vad som verkligen kan hända. I Lennart Nordfors värsta scenario har IT-terrorism tagit sig in i systemen och utplånar listor över pensionsutbetalningar. Folk får inte sina pengar och kaos uppstår. Är allt integrerat, blir effekterna än värre. I Storbritannien ligger redan i dag sjukhusjournaler i dessa integrerade system, och ju mer som är samordnat desto större blir sammanbrottet.

Staten reagerar då troligen med kraftiga brandväggar i datasystemen, enligt utredningen. Men det gör att hela idén med datorkontakt mellan individ och myndighet faller eftersom datorerna då inte går att använda mer än i dag. I ett tredje scenario har myndigheterna blivit omkörda av privata intressen och därmed finns det inte längre något behov av kontakt via hemsidor mellan myndigheter och medborgare.

– En rad nya specialhemsidor skapas ständigt efter intresseområden. Det är en utveckling som passar privata företag och organisationer, men inte staten, säger Lennart Nordfors.

– Och då medborgarna splittrar upp sig alltmer tenderar myndigheterna att i stället konkurrera med varandra.
Kanske tar då i stället privata aktörer över rollen av en sammanhållande informatör på nätet och ger information och hjälp – kanske
annonsfinansierad – om vart man ska vända sig.

Det fjärde och sista scenariot är kanske det mest troliga. I det har inte alla råd, möjlighet eller lust att följa med i datorutvecklingen. Unga och välutbildade driver på, medan äldre och låginkomsttagare blir kvar.

– De som har barn som kör spel på sina datorer vet ju att de hela tiden vill ha nya datorer med högre prestanda, säger Lennart Nordström.

– Alla eller nästan alla kanske ändå fortfarande har datorer men de är inte tillräckligt avancerade för att göra allt som behövs.
Och om staten då svarar med att fortsätta ha manuell service vid sidan av hemsidorna är inte mycket vunnet.

Kommer då något av dessa scenarier att bli verklighet?

Historikern Lars Ilshammar är tveksam efter att ha läst Vinnovas rapport.

– Automatisk databehandling, ADB, döptes om till ”papperslöst kontor” men var egentligen samma process, att effektivisera och få bort pappershanteringen, säger han.

– Men inte mycket har hänt sedan dess och jag tror faktiskt inte att vi kommer att få se så stora förändringar i framtiden heller, säger han.