Det svenska exemplet står modell

– I framtiden blir det ännu viktigare med en bra a-kassa så att arbetslösheten kan bli en språngbräda till nya jobb.

Sverige behöver inte försämrade trygghetssystem för att klara globaliseringen. Tvärtom måste andra länder införa liknande system för att hänga med.

Utbudet av billig arbetskraft är i dag stort genom Kinas och Indiens intåg i världshandeln. Enligt många ekonomer ökar det trycket mot lönerna och trygghetssystemen. Men Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, anser i sin nya bok Turboekonomin att den nya ekonomin handlar om mer än låglönejobb.
– Den handlar också om satsningar på kunskap och om demografin som gör att länder med svag befolkningsutveckling obönhörligen kommer att sacka efter.
– I stället för att sänka ambitionerna kommer effekten att bli den motsatta. Alltfler länder som vill vara med och konkurrera kommer att förstärka sina välfärdssystem, säger han.

– Det kommer att betyda att man måste ta ut högre skatter, det vill säga tvärs emot debatten om platta skatter och skattesänkningar. De som långsiktigt vill vara med måste ha ännu fler omfattande offentliga åtaganden, i forskning och utveckling, i trygghetssystem och familjepolitiken.
Roger Mörtvik har studerat familjepolitik och tillväxt och hänvi-sar till ett rakt samband mellan högre jämställdhet och högre födelsetal.
Hög jämställdhet kräver utbyggd barnomsorg och bra föräldraledighet och ger i gengäld fler barn och högre tillväxt.
– De länder i Europa som har ett svagt arbetskraftsutbud och en svag familjepolitik som gör att det inte föds tillräckligt många barn riskerar att bli sänken i den europeiska ekonomin, främst länderna vid Medelhavet, men också Tyskland
där de nu vill ha genomföra en familjeförsäkring som påminner om den svenska för att öka födelsetalen, säger Roger Mörtvik.
– Även Japan vill nu reformera sin föräldraförsäkring av samma skäl.

Löner lättare att anpassa
Större offentliga satsningar  bör också läggas på forskning. Också ekonomiprofessorn och EMU-utredaren Lars Calmfors vill se mer pengar till forskning. Men när det gäller trygghetssystem är hans syn en annan.
– Även om reallönerna inte kommer att tryckas tillbaka, kommer vi att hamna i en överutslagning av främst låglönegrupper, sa han på ett seminarium i veckan anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
För att motverka detta stöder han LO:s krav på mer resurser till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men framförallt vill han att lönerna ska bli mer flexibla.

Arbetslöshetsunderstöden  måste bli mindre förmånliga så att arbetslösa tar jobb till lägre löner. Lönespridningen kommer därmed att öka men hellre än att hålla uppe lönerna för de lägst betalda vill Lars Calmfors stödja dem med speciella skatterabatter, endast riktade till låginkomsttagare.
– Det underlättar ökad lönespridning och är mer effektivt än hög a-kassa, säger han.
– Man kompenserar de grupper som globaliseringen annars skulle ge dåliga fördelningseffekter.

Men enligt Roger Mörtvik fungerar den nya ekonomin tvärtom.
– Om vi ville konkurrera för att behålla låglönejobb skulle en möjlighet kunna vara att sänka lönekostnaderna, men vinnarna är de länder som i stället kan förnya sina produkter och skapa högre kunskapsinnehåll. Det är en process som snarare kräver mer av gemensamma investeringar och i framtiden blir det ännu viktigare med en bra a-kassa så att arbetslösheten kan bli en språngbräda till nya jobb, säger Roger Mörtvik.