Rädslan för olyckor minskar med tiden
Kärnkraftverk uppgraderas och nya byggs i hela världen. Rädslan för olyckor har minskat – nu är det klimatförändringar vi är rädda för.
Kärnkraften upplever en renässans eftersom den inte avger koldioxid och därmed inte bidrar till växthuseffekten. Den senaste stora olyckan skedde för 20 år sedan när Tjernobyl havererade.
Rädslan för kärnkraftsolyckor har minskat och ersatts av den för svåra klimatförändringar i form av orkaner och översvämningar. De anses vara en följd av omfattande koldioxidutsläpp från bland annat kolkraftverk.
En annan förklaring till renässansen är utvecklingen i Asien där oron för sinande oljekällor är stor. Kina har nio kärnkraftverk men har projekterat för ytterligare tre. I Sverige ges minst sagt dubbla budskap när det gäller kärnkraft. Kärnkraftverken har fått regeringens tillåtelse att uppgraderas för cirka 32 miljarder kronor. Bortfallet från de två nerlagda reaktorerna i Barsebäck är kompenserat.
Samtidigt sätts kärnkraften åt med kraftiga skattehöjningar för att göra den mindre lönsam för ägarna, bland annat statliga Vattenfall, och dyrare för elkonsumenterna.
Den 1 januari i år höjdes skatten på kärnkraftsel med 85 procent vilket innebär drygt 3 miljarder kronor till statskassan. Den höjningen sker inom ramen för den gröna skatteväxlingen, enligt Lennart Olsen, politisk sakkunnig för miljöpartiet.
– Kärnkraften är för oss ett miljöproblem även om den inte medverkar till växthuseffekten. Det är den på grund av uranbrytningen och förvaring av avfallet. Kärnkraftverk utgör också en säkerhetsrisk, säger Yvonne Ruwaida, riksdagsledamot för miljöpartiet.
Beslut utan debatt
Riksdagen röstade i slutet av april bort ett förbud mot forskning och utveckling i syfte att bygga nya kärnkraftsreaktorer utifrån ett förslag från regeringen. Det skedde utan debatt. Motiveringen är att det behövs mer forskning om kärnsäkerhet.
– Förbudet att projektera och bygga nya kärnkraftverk är borta efter riksdagens beslut. Det går nu att förbereda för nya kärnkraftverk även i Sverige, säger Göran Lagerstedt, ansvarig för kärnkraft på branschföreningen Svensk Energi.
De kärnkraftverk som finns i Sverige i dag anses hålla i 60 år. Det betyder cirka 30 år till med el från befintliga reaktorer eftersom den första byggdes år 1972 och den senaste år 1985. Inom EU diskuteras en mer gemensam politik i energifrågor. Många europeiska länder har problem med sin energiförsörjning och har blivit beroende av gasleveranser från Ryssland.
I det sammanhanget tas kärnkraften fram som en del i en mix av energikällor att satsa på.
Samtidigt tycker bara 12 procent av medborgarna att kärnkraft är lösningen för att bli kvitt beroendet av oljan och Ryssland. Bästa alternativet är solenergi, anser 48 procent av dem som tillfrågats av Eurobarometern. Mest positiva till kärnkraft var svenskarna.
Även svenska opinionsundersökningar visar att politikernas beslut att avveckla kommit i otakt med väljarna. 50 procent vill att kärnkraftverk ska leverera el även på lång sikt, enligt en opinionsundersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
FAKTA: Opinionen i partierna
Även om stödet sammantaget är stort finns i alla politiska partier såväl motståndare som anhängare av kärnkraften.
Vänsterpartiet: Avveckla: 44 procent / Använda: 37 procent
Socialdemokraterna: Avveckla: 34 procent / Använda: 47 procent
Junilistan: Avveckla: 51 procent / Använda: 43 procent
Folkpartiet: Avveckla: 28 procent /Använda: 58 procent
Moderaterna: Avveckla: 21 procent / Använda: 69 procent
Kristdemokraterna: Avveckla: 35 procent / Använda: 56 procent
Miljöpartiet: Avveckla: 69 procent / Använda: 15 procent
