Europadomstolen tar upp Byggnads granskningsarvoden. Fem oorganiserade byggnadsarbetare har stämt Sverige för brott mot rätten att stå utanför en förening. Frågan gäller om de tvingas ge pengar till en verksamhet de inte stöder.

Den 20 juni är det dags för muntlig förhandling i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Under hösten kommer domen. Då avgör Europadomstolen om oorganiserade byggnadsarbetare kränks när de tvingas betala 1,5 procent av sin lön till Byggnads i form av granskningsarvoden.
Fem byggnadsarbetare med Sveriges Byggindustrier bakom ryggen hoppas vinna. I mars år 2001 förlorade de samma strid i svenska Arbetsdomstolen (AD).

I januari i år kom en dom i Europadomstolen som fått danskarna att lagstifta om föreningsfrihet. 220.000 danska löntagare omfattas av att organisationsklausuler i avtal förbjudits. De kan inte längre tvingas vara med i speciella fack för att få en anställning.
Tvånget var en kränkning av den negativa föreningsrätten, alltså av friheten att stå utanför en organisation, ansåg Europadomstolen.

Prövar tvång
Den domen har också viss bäring på det svenska fallet, anser Kent Källström, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
– I det danska fallet tar domstolen ställning till själva frivilligheten och prövar vilket tvång den enskilda blir utsatt för. Fackföreningar ska vara frivilliga att tillhöra, säger Kent Källström.
Europadomstolen närmar sig frågan om tvång på ett annat sätt än vad AD gjorde när granskningsarvodena behandlades där. AD tog fasta på argumenten från den fackliga organisationen att arvodena endast täcker granskningen av lönerna och inte bidrar till den fackliga verksamheten eller till stödet av socialdemokraterna.

Europadomstolen vänder på bevisbördan, anser Kent Källström. Det måste finnas garantier för att avgifterna inte går till något annat. Domstolen undersöker vilken typ av tvång de enskilda individerna utsätts för.
– Någon möjlighet att få hela systemet med granskningsavgifter underkänt finns inte. I Europakonventionen finns inget stöd för att ogiltigförklara kollektivavtal, säger Kent Källström.
Enskilda individer kan däremot känna sig kränkta av att tvingas betala avgifter som direkt eller indirekt går till facklig verksamhet eller till ett politiskt parti vars åsikter de inte delar, anser han.