Flera delstater debatterar det, och Kalifornien ska hålla en folkomröstning om det. Den heta frågan är om förskolan ska vara gratis för att öka tillväxten.

Debatten om hur förskolan ska bekostas känns igen från Sverige. Men medan Sverige har infört en maxtaxa för dagis är trenden i USA att gå steget längre och låta hela förskolan vara gratis och skattefinansierad. En rad delstater har infört eller diskuterar att införa gratis förskolor. I Kalifornien ska invånarna gå till val i frågan och ja- och nej-sidorna är inne i en het slutstrid.

Enligt förslaget ska reformen bekostas av en ny skatt som endast drabbar dem med över 400.000 dollar, cirka tre miljoner kronor, i årsinkomst.

Är det överraskande att amerikanerna vill gå så långt med skattefinansierade bidrag och subventioner?

– Både ja och nej, säger Marcus Zackrisson på den svenska myndigheten ITPS USA-kontor i Los Angeles.

– Bidrag, som nedsättande kallas ”welfare” i USA, brukar ses med oblida ögon av de flesta. Men det finns gott om skattesubventioner, som i regel inte är allmänna utan riktade till låginkomsttagare. Det finns också en rik flora av skattesubventioner för företag till forskning, miljö och annat.

Argumenten för gratis förskola är främst att det ökar tillväxten. Ja-sidan har samlat statistik som visar att barn klarar sig bättre i den fortsatta skolgången om de har grundat med förskola.

Ja-sidans beräkningar säger också att varje satsad dollar på förskolan ger en kommande samhällsekonomisk vinst på 2,62 dollar. Den typen av argument om att offentliga satsningar kan skapa högre tillväxt är inte så främmande i USA, åtminstone inte när det gäller skolan.

Stor oro
– Där är de väldigt vanliga. USA lägger ner en mycket större andel av BNP på utbildning än vad Sverige gör, och det finns en stor oro över att utbildningssystemet, förutom universiteten, inte längre håller måttet. Globaliseringsdebatten i USA går ut på att om landet ska klara av den ökande internationella konkurrensen måste utbildningssystemet bli bättre, säger Marcus Zackrisson.

– Men jag har inte hört argument att satsningar på sjukvård i USA kan bidra till tillväxt. Det ses mer som ett kostnadsproblem.

Nej-sidans argument är att grundskola och gymnasium måste förbättras först och inte förskolan. Dessutom menar nejsägarna att så få ytterligare barn kommer att skrivas in i förskolan att det inte motiverar reformens kostnader.

Däremot hörs få klagomål på den höjda skatten.

– Skatteargumentet är inte det viktiga, även om det finns en medvetenhet om att höjda skatter kan leda till att individer flyr delstaten för en delstat med lägre eller ingen skatt. Det finns inget mer lättrörligt än pengar och miljonärer, som man säger i USA, säger Marcus Zackrisson.

Omröstningen ska hållas i juni och reformen ska gälla från årsskiftet om ja-sidan segrar.