Hälften av de långtidssjuka och förtidspensionerade får ingen ersättning från kollektivavtalade försäkringar. De missar tusenlappar varje månad.

Därmed har särskilt förtidspensionärerna mindre att leva på än vad fack och politiker brukar anta när förtidspensionerna diskuteras. Siffrorna, som presenteras av den statliga Socialförsäkringsutredningen före sommaren, har överraskat LO:s, TCO:s och Sacos företrädare i utredningens referensgrupp. De beskriver upptäckten som ”alarmerande” och varnar för att unga förtidspensionärer blir en ny, stor grupp fattiga i det svenska samhället.

En vanlig tumregel, som bland andra LO brukar använda, är att 90 procent av de anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal.

Kollektivavtalen innehåller försäkringar, som ska ge den anställde kompletterande ersättning vid sjukdom. Ersättningen ser olika ut för olika grupper (se fakta nedan). Men alla – arbetare och tjänstemän, privatanställda och offentliganställda – är försäkrade.
Mot den här bakgrunden kunde man vänta sig att de allra flesta som har sjukpenning eller förtidspension faktiskt skulle få kompletterande ersättning.

Facken tagna på sängen
Men så är det inte, visar Socialförsäkringsutredningens granskning. Av dem som varit sjukskrivna i minst 90 dagar är andelen som får tillägg från avtalsförsäkringarna bara 53 procent.

Bland förtidspensionerade är andelen som får kollektivavtalade tillägg så låg som 50 procent. I den senare gruppen ingår dock personer som får livränta efter en arbetsskada, och som därmed redan har full kompensation för den lön de förlorat. Dessutom ingår personer som haft små eller inga arbetsinkomster, och därför bara har garantiersättning. Om man räknar bort dessa kategorier, och ser enbart till dem som ”borde” ha kollektivavtalad ersättning, är andelen som faktiskt får sådan ersättning 63 procent.

Att så många sjuka saknar kollektivavtalad ersättning har överraskat de fackliga företrädarna i utredningen. De efterlyser forskning om orsakerna.

Bland dem som varit sjukskrivna i minst 90 dagar finns i och för sig en uppenbar delförklaring. Ett par grupper – privattjänstemän och statligt anställda – har inte rätt till kollektivavtalad ersättning för lön under taket mellan 90:e och 360:e sjukdagen.

Men det måste finnas fler förklaringar. En LO-företrädare hävdar att tumregeln att 90 procent av arbetsmarknaden täcks av kollektivavtal helt enkelt inte stämmer. Den verkliga siffran är lägre. Och de som jobbar på arbetsplatser utan kollektivavtal verkar löpa betydligt högre risk att bli förtidspensionärer än andra.

Utsatt grupp
Enligt utredningen finns 700.000 personer som arbetar så, och alltså inte omfattas av avtalsförsäkringarna. Att den här gruppen slås ut från arbetsmarknaden i så hög grad har spätt på antalet förtidspensionerade med 100.000 personer, enligt en promemoria till utredningen.

Många förtidspensionärer har haft för svag anknytning till arbetsmarknaden för att kvalificera sig för ersättning från avtalsförsäkringarna, förmodar Marie-Louise Strömgren vid Saco.

– En del har varit arbetslösa en lång period innan de blivit sjuka. Arbetslösa löper dessutom högre risk att bli förtidspensionärer än andra.

Irene Wennemo, som ansvarar för LO:s välfärdsprojekt, betonar att de flesta förtidspensionärer med LO-bakgrund beviljas förtidspension när de är runt 60 år.

De har jobbat länge, och får ersättning från avtalsförsäkringen.

– Men de hinner bara vara förtidspensionärer några få år. De som får förtidspension som unga, innan de etablerat sig på arbetsmarknaden, är däremot kvar i systemet i årtionden. Därför utgör de en stor del av det totala antalet förtidspensionärer.

FAKTA: Kollektivavtal krävs för AGS
Utöver pengarna från försäkringskassan kan du som blir sjuk få pengar från en försäkring som facket och arbetsgivarna kommit överens om i kollektivavtal. Villkoret är att det finns kollektivavtal på din arbetsplats.

  • För privatanställda arbetare kallas försäkringen AGS. Den ger ett tillägg till den vanliga sjukpenningen på tio procent av lönen från och med 15:e till och med 360:e sjukdagen. Detta gäller lön upp till taket på 7,5 basbelopp per år (24.813 kronor i månaden).
  • Privattjänstemän, kommunalt och statligt anställda får lika mycket från sina avtalsförsäkringar för lön under taket. De får dessutom ersättning för lön ovanför taket. Privattjänstemän och statligt anställda har dock ingen extra ersättning för lön under taket mellan 90:e och 360:e sjukdagen.
  • Förtidspension – eller sjuk- och aktivitetsersättning, som termen numera lyder – motsvarar 64 procent av den inkomst personen hade innan han eller hon blev sjuk. Alla avtalsförsäkringarna ger ett tillägg till förtidspensionen. Det är extra viktigt för den som är förtidspensionär i många år.

Ett exempel: En privatanställd arbetare med 20.000 kronor i månadslön som blir förtidspensionär får 12.800 kronor i månaden från försäkringskassan. Till det kommer 3.000 kronor i månaden från AGS. Summa 15.800.

FAKTA: Unga i förtidspension
Allt fler unga och medelålders beviljas sjuk- och aktivitetsersättning (som förtidspensionen kallas sedan 2003). I dag har 175.000 personer under 50 år sjuk- och aktivitetsersättning. 70.000 av dem är under 40 år. I en rapport i vintras visade.

Socialförsäkringsutredningen hur deras inkomster släpar efter. Ersättningen följer inte löneutvecklingen i samhället, utan räknas upp med konsumentpriserna. Dessutom saknar nära hälften av förtidspensionärerna kompletterande skydd från avtalsförsäkringar.

Det kommer att framgå av en rapport som Socialförsäkringsutredningen publicerar i maj eller juni. Den bygger på uppgifter från Afa och Alecta, de försäkringsbolag som betalar ut ersättningen från avtalsförsäkringarna.