I början jobbade en del nästan ihjäl sig. Nu nöjer sig de flesta med att bygga upp en buffert med arbetad tid som de kan plocka ut i antingen pengar eller dighet.

På S:t Görans sjukhus i Stockholm kan undersköterskorna och sjuksköterskorna själva påverka sin lön och arbetstid. Ramen är att bemanningen på avdelningarna ska fungera och att ingen får jobba mer än vad arbetsrätten tillåter. Som ett resultat arbetar de flesta lite mindre än heltid, men oftast till högre löner.

– Jag kan plocka ut 6.000 kronor mer en månad. Det är fantastiskt att kunna påverka sin ekonomi så mycket, som kommunalare har det inte gått tidigare, säger Anneli Dahlquist, undersköterska på intensivvårdsavdelningen.

Hon började på S:t Göran 1999, året innan arbetstidsmodellen infördes. Den bygger på att all arbetstid värderas och poängsätts. Beroende på om du väljer att jobba kvällar, nätter, dagtid eller helger får du olika mycket poäng för din arbetstid.

I skuld till chefen
Genom att jobba mer än de förväntade 165 poängen i månaden går det att spara ihop en buffert med lite över tre månadslöner. Sedan måste du börja hämta ut poängen i form av ledighet eller pengar. Att ligga back motsvarande en månadslön går också bra. Mer skuld än så ska arbetas in inom två månader eller betalas tillbaka.

På intensivvårdsavdelningen har de lagt poängen så att det blir bättre betalt för obekväm arbetstid än normalt i vården. Anneli Dahlquist och kollegan Petra Säbergdahl är nöjda med valfriheten. Schemat läggs för åtta veckor och om allas önskningar inte går ihop korrigeras det efter vems tur det är att jobba på det oönskade passet.

– Det är mindre inrutat nu och vi går inte i skift utan får träffa alla våra kollegor. Det är en klar fördel för oss även om det kan innebära många ansikten för patienterna, säger Petra Säbergdahl.

Läs också: artikeln "Europa styr mot längre arbetstid"
Läs också: analysen "Sverige slipper tysk baksmälla"
Läs också: artikeln "Tillfälliga jobb och deltider ökar i Europa"

Tove Stenqvist