Den mångkulturella almanackan har getts ut av Mångkulturellt centrum i Fittja i 15 år. Årets almanacka ges ut i samarbete med Svensk handel och alla handlare som är medlemmar i organisationen har fått varsitt exemplar.

Almanackan är mycket omfattande, varje chans till firande inom olika religioner finns med. Liksom en del nationella och för den delen kommersiella helger. Datumet för högtiderna kan variera. Islam och judendomen räknar sin almanacka efter månen och det innebär förskjutningar med tio dagar och ibland upp mot två månader.

Här är ett utdrag med de viktigaste och ibland lite mindre viktiga högtider som firas i Sverige i år.

 JANUARI 2006
1 januari
Nyårsdagen

26 december–2 januari
Chanuka, tempelinvigningsfest, stor judisk fest som firas genom att man tänder ljus i en sjuarmad ljusstake. Det är tradition att äta friterad mat, som munkar och potatisplättar. Man ger också presenter.

6 januari
Kristen ortodox julafton, som firas 13 dagar efter katolsk och protestantisk jul. På juldagen (7 januari) bryts fastan och man äter en festmåltid. Familjen gör extra mat och ger bort till grannar.    

10 – 14 januari
Eid al adha/kurban bayrami, offerfesten, (namnet varierar mellan olika länder) är den viktigaste muslimska högtiden. Festen firas bland annat för att hylla dem som gjort sin pilgrimsresa, Hadj. En ko eller ett får halalslaktas och delas med grannar och fattiga.

29 – 31 januari
Kinesiska nyåret då man ska betala sina skulder, bli sams med ovänner och köpa nya kläder. Det är också viktigt att städa. Man äter en festmåltid och ger varandra röda kuvert med pengar i. I den kinesiska kalendern får året namn efter djur. 2006 är hundens år. 

FEBRUARI
6 februari
Sápmi, samernas nationaldag, gemensam för alla samer oavsett vilket land man bor i. Firades för första gången 1993. Kulturaktiviteter ingår.

14 februari
Alla hjärtans dag, en dag som firats i anglosaxiska länder sedan medeltiden. Helgonet S:t Valentins martyrdöd den 14 februari år 270 sägs vara anledningen.

MARS
6 mars
Stora fastan inför påsken inleds för ortodoxa kristna. Den som följer reglerna helt äter vegankost. 

14 – 15 mars
Holi, en av de största högtiderna bland hinduer i Indien, firas med en gatufest. Ses som ett tillfälle att fira slutet på vintern och början på något nytt. Det börjar med tända eldar som ska bränna alla onda andar. Man sprutar färgat parfymerat vatten på släkt, vänner och förbipasserande.

21 mars
Norooz och newrooz är det iranska, afghanska respektive kurdiska nyåret. Det är en gammal förislamisk vårfest. Den firas lite olika och av skilda skäl. För iranska familjer är det som en julafton, man äter god mat, kakor, godis och nötter. Barnen får paket. Familjen köper guldfiskar som står i en glasskål på bordet. För många kurder är högtiden den viktigaste under året och den firas med en stor eld. Kurderna ser högtiden som en symbol för kampen mot tyranni.

APRIL
13 – 17 april
Protestanter och katoliker inleder sitt påskfirande på skärtorsdagen. Firandet pågår till annandagen. God mat och familjen samlas.

13 – 20 april
Pesach – judisk påsk som firar uttåget ur Egypten. En stor högtid då det för den troende är viktigt att äta rätt mat. Osyrat bröd, bröd som inte jäst, Matza är ett måste. Innan påsken infaller måste hemmet rengöras från allt som är chamets, det vill säga innehåller sädesslag som har ett enzym som kan påbörja en jäsningsprocess tillsammans med vatten.

13 – 15 april
Song kran, thailändskt nyår som är en vattenfestival. Vattenkrig utspelar sig på gatorna och man önskar den man blött ner gott nytt år.

14 april
Vaisakhi, hinduers och sikhers nyår. Dagen firas till minne av den dag då sikherna fick sina fem kännetecken, bland annat turbanen. Man besöker templet och går i processioner.

21 – 24 april
Ortodox påsk, 13 dagar efter den protestantiska. Påskdagen, den 23 april, är den stora dagen då ägg kokas och målas. Äggen tar man med sig till kyrkan. Den som i en lek där äggen knackas mot andras har ett helt ägg vinner.

30 april
Valborgsmässo­afton, eldar tänds till minne av helgonet Valborg som levde på 700-talet.

MAJ
13 maj
Vesak, buddhisternas viktigaste högtid. Buddhas födelse firas liksom hans upplysning, nirvana och bortgång. Det är en helg då man tänder lyktor. Firas i templet. 

25 maj
Kristi himmelsfärds dag, protestanter och katoliker

JUNI
3 juni Pingstafton, protestanter
4 juni Pingstdagen, protestanter och katoliker     

23 juni Midsommarafton
29 juni Allmän namnsdag i Grekland, där namnsdag är viktigare att fira än födelsedagar. Den som inte har egen namnsdag firas denna dag. Många andra länder sätter namnsdag före födelsedag.

JULI
13 – 15 juli
Obon, ulambana. Buddhisterna hänger upp papperslyktor vid gravarna för att hylla förfäderna. 

27 juli
Sjusovardagen finns i den finska almanackan och man kan skoja lite med den som sover länge den dagen

AUGUSTI
20 augusti
Jungfru Marias upptagning, en katolsk högtid. Katolikerna firar Maria många gånger under ett år. I Medelhavslä
nderna och Sydamerika har man processioner till hennes ära.

SEPTEMBER
11 september
Koptiskt nyår och etiopiskt nyår, enkutatash. Koptiska kyrkan har sina rötter i Egypten och de lovprisar Guds moder med processioner. Etiopier samlar löv, gör brasor och ger varandra blommor.

23 – 24 september
Rosh hashana är den judiska nyårsdagen. Man firar världens skapelse och äter honung och äpplen. Äpplet symboliserar det runda året. Under tio botdagar efter helgen ska man sona sina synder och be sina medmänniskor om förlåtelse. 

24 september
Ramadan inleds, den muslimska fastemånaden då vuxna inte äter och dricker förrän solen gått ner. Om det infaller under sommaren i Sverige bestämmer man ett klockslag då fastan upphör. Familjerna äter tillsammans på kvällen. En tredjedel av Sveriges 400.000 muslimer fastar.    

OKTOBER
2 oktober
Jom Kippur, försoningsdagen, den heligaste dagen för troende judar. Man fastar från kvällen dagen innan och ett dygn framåt. Ovänner ska sluta fred.

21 oktober
Diwali, en hinduisk ljusfestival som firas till gudinnan Lakshmis ära. Diwlali påminner om nyårsfirande. Man ger gåvor till vänner och under natten brinner oljelampor överallt.

24 oktober
Eid al fitr/bayrami är en tre dagar lång fest som avslutar muslimernas Ramadan. Man firar med god mat och presenter. Imamen uppmanar församlingen att ge allmosor.

31 oktober – 2 november
De dödas dag i Mexico är en stor högtid, en glädjefest för de döda. Familjerna samlas vid gravarna och äter delikatesser. Karnevalsstämning råder.

NOVEMBER
1 november
All­helgonadagen är de dödas dag för kristna. En sed är att tända ljus på gravarna. Helgen återinfördes i Sverige 1954. Den togs bort 1772 eftersom lutherska tron inte tillät helgondyrkan.

26 november
Guru Nanaks födelsedag. Sikhernas förste guru firas.

DECEMBER
3 december
Första advent, i katolska kyrkan är advent fastetid. I svenska hem tänds ofta adventsljus, en sed som kom till Sverige från Tyskland på 1930-talet.

16 – 23 december
Chanuka, tempelinvigningsfesten, se januari 

24 december
Julafton, protestanter firar Jesu födelse. Familjerna samlas och i Sverige delar man ut prese  nter.

25 december
Juldagen. I länder med katolsk tradition delas julklapparna ut på juldagen. Många går i midnattsmässa.    

31 december
Nyårsafton och samtidigt Eid al adha/kurban bayrami, se januari.

Läs också: Helgkrock för vissa firare
Läs också: "Kommersen sätter fart på integrationen"