Det kontroversiella tjänstedirektivet går fackens och svenska regeringens väg.  Kollektivavtal fredas, liksom systembolag samt privat och offentlig sjukvård. Samtidigt värnas om företagens rätt att fritt etablera sig i de olika EU-länderna.

EU-kommissionen har lagt fram ett omarbetat förslag till tjänstedirektiv som ska öppna för tjänstehandel och ta bort protektionistiska hinder. När det första utkastet, Bolkestein-direktivet, presenterades för ett par år sedan blev det starkt kritiserat av inte minst Europafacket.

Främst ifrågasattes principen om att hemländernas löner och villkor skulle gälla vid arbete i andra länder. Denna så kallade ursprungslandsprincip är helt borta i det reviderade förslaget. I februari lyckades Europaparlamentet komma överens om en kompromiss, som lovordades av Europafacket. Den ansvarige kommissionären Charlie McCreevy lovade då att parlamentets beslut skulle väga tungt.

Tydligare nu
Det nya förslaget ligger också nära parlamentets kompromiss. Därmed också nära de fackliga organisationernas krav. Europafacket har tagit emot det positivt. Kommissionen har även förtydligat texter som fått fackens gillande. När det gäller att all sjukvård, även privat, ska undantas från fri rörlighet har kommissionen gjort det tydligare än parlamentets kompromiss. Det är också klart uttalat att arbetsrätt och kollektivavtal inte påverkas av fria rörligheten.

– I den nya texten tydliggörs att utstationeringsdirektivet klart och entydigt har företräde framför fria rörligheten. Värdlandsprincipen slås fast och kollektivavtalens ställning betonas, säger Claes-Mikael Jonsson, jurist på Europafacket i Bryssel.

Unice, privatarbetsgivarnas Europaorganisation, anser att förslaget från kommissionen ger företagen större frihet att etablera sig i olika EU-länder och underlättar samarbetet mellan myndigheter. Unice är däremot kritiskt till att bemanningsföretag är undantagna från den fria rörligheten. Enligt flera ekonomiska rapporter ligger 90 procent av mervärdet med ett tjänstedirektiv i just etableringsrätten. Det betyder att cirka 540. 000 nya jobb kan skapas med ett tjänstedirektiv.

– Debatten är missriktad. Även företagen har fått med hjärtefrågor. Medlemsstaterna får inte diskriminera utländska företag och får inte ställa andra krav på dem än på de inhemska. Etableringsrätten är viktig för svenska företag. Mycket som utgör ren protektionism tas bort, säger Claes-Mikael Jonsson.

LO:s ordförande Wanja Lundby Wedin är i stort sett positiv. TCO:s ordförande är inte helt nöjd. Kommissionen förstår inte att det är arbetsmarknadens parter som övervakar löner och villkor och inte myndigheter, anser han. Saco:s ordförande Anna Ekström är positiv till att parlamentets linje följs, men undrar om alla undantag behövs.

FAKTA: Undantag
Exempel på områden som undantas från den fria rörligheten: finansiella tjänster, telekommunikation, transporter, hälso- och sjukvård, spelmarknaden, bemanningsföretag, bevakningsbranschen, audiovisuella tjänster. Inom det sociala området undantas allmännyttiga bostäder, barnomsorg och familjestöd.