Globaliseringen pressar inflationen så mycket att många länder riskerar att hamna under sina inflationsmål. Den varningen ger två ekonomer på centralbankernas egen bank i en kommande rapport.

Globaliseringen kan i framtiden till och med göra penningpolitiken helt maktlös i ett litet land som Sverige.
Den gängse synen är att inflationen i ett land till största delen beror på ekonomin inom landet. När folket i ett land vill köpa mer går inflationen upp och i tider av nedgång går inflationen ned. Det är dessa svängningar som Riksbanken försöker dämpa med sin penningpolitik.

Efterfrågan avgör
Även lönernas inverkan på inflationen bestäms av inhemska faktorer och skulle det komma in inflationstendenser från utlandet jämnas det med tiden ut genom växelkursen. Men så lättvindigt kan centralbankerna inte längre behandla frågan. I en globaliserad värld beror en varas pris mer än tidigare på efterfrågan och ekonomisk utveckling i andra länder, anser Claudio Borio och Andrew Filardo på det som kallas centralbankernas egen bank, Bank for International Settlements (BIS) i Basel.

Om massor med människor rusar till affärerna här hemma för att köpa en ny innepryl som knappt går att få tag på kan priset på den prylen alltså ändå komma att sjunka eftersom det finns gott om denna vara i andra länder. Resonemanget utgår ifrån att varor är utbytbara över hela världsmarknaden som ganska snart hamnar i ett jämviktsläge där inneprylen åter finns på marknaden i Sverige.

”Denna global-inriktade inställning medför att inhemska löner och deras relation till inhemska priser beror på hur utbudet ser ut på andra ställen”, skriver forskarna i sin kommande rapport. Och centralbankerna måste inse detta. Det räcker inte med att som nu mäta hur till exempel importen från Kina påverkar den svenska inflationen när varorna väl har passerat den svenska gränsen. Riksbanken måste ta in mer mjuk information om globaliseringens utveckling i hela världen och väga in faktorer från överallt.

Helt meningslöst
Att underskatta den globala inverkan på inflationen i ett land kan göra att landets centralbank systematiskt undervärderar pressen nedåt på inflationen. Det kan leda till att inflationen i ett land under lång tid blir lägre än vad centralbanken förutspått.

I ett längre perspektiv kan globaliseringens konsekvenser bli mycket stora, anser forskarna. Om globaliseringen även omfattar tjänster och arbetskraft så kan den undergräva hela den nationella penningpolitiken. Om inflationen i så fall bestäms av utbud och efterfrågan på hela världsmarknaden så är en nationell penningpolitik, speciellt i en liten ekonomi som Sverige, helt meningslös. Riksbanken kan då inte längre utföra sin enda stora uppgift, att styra den svenska inflationen.

Det är dock en mycket långtgående följdverkan som Claudio Borio och Andrew Filardo ännu inte ser några större tendenser till.
Den svenska Riksbanken  har länge legat under inflationsmålet. Har då Riksbanken undervärderat globaliseringens inverkan? Vid sidan av den mycket höga produktivitetsökningen i Sverige har flera av Riksbankens företrädare pratat om just de låga importpriserna, alltså ett resultat av globaliseringen, som ett skäl till den låga inflationen. Något systemfel i sättet att beräkna globaliseringens inverkan har dock ingen talat om.

Men de båda BIS-forskarna anser att frågan nu måste tas på större allvar.

– Vi menar att våra bevis indikerar att hypotesen är värd mer allvarliga studier, både teoretiskt och empiriskt. Denna dimension av inflationsprocessen har hittills fått för lite uppmärksamhet, skriver de.