Arbetsmiljöbrott är "inga riktiga brott"

Det som är speciellt med arbetsmiljöbrott är att de inte betraktas som riktiga brott. I stället beskrivs de som en fråga för fack och arbetarskydd.

Få tänker i termer av brott och brottsoffer på samma sätt som vid traditionell brottslighet. Lars Korsell är verksjurist på Brottsförebyggande rådet och en av få forskare som intresserar sig för arbetsmiljöbrott. Han anser att brottsligheten på våra arbetsplatser är ett försummat område, inte minst inom rättsväsendet.

Inte traditionella brott
Lagstiftningen är tillräcklig, tycker han, det är tillämpningen som brister. Det saknas resurser och brotten nedprioriteras eftersom de är svåra att utreda och inte ses som traditionella brott.

– För att få uppmärksamhet för ett brott krävs ofta att det är en ensam gärningsman. I arbetsmiljöbrotten handlar det inte om en enskild person har uppsåt att döda. Det är ofta ett resultat av organisatoriska fel eller att arbetsgivare underlåter att göra saker, säger Lars Korsell.

Det är dock ointressant för brottsoffret, som drabbas lika hårt oavsett om det funnits uppsåt eller inte, anser han. I rättsväsendet ska brottsoffer gärna vara svaga eller särskilt sårbara, som kvinnor, barn och äldre, för att få den riktiga empatin. Så är det sällan med arbetsmiljöbrott där mer resursstarka personer är offer. Fler män än kvinnor drabbas.

I andra länder ses arbetsmiljöbrotten som en del av den ekonomiska brottsligheten. Det handlar många gånger om att reducera kostnader och det är därför en del investeringar i arbetsmiljön aldrig görs.

I Sverige ses inte arbetsmiljöbrotten med samma ögon. Varför?

–Det är en ren sinkadus. Vi har sett ekonomisk brottslighet som riktad mot det allmänna eller i relation till konkurser, inte mot enskilda människors liv.

Arbetsmiljön i Sverige har blivit stadigt bättre sedan 1950-talet då hundratals omkom på jobbet varje år. Ändå anmäls 140.000 arbetsskador om året till Arbetsmiljöverket.

Hur många av dessa arbetsskador som beror på att ett brott begåtts vet ingen i dag. För att ta reda på det och hitta en metod för att avgöra om en händelse är en olycka eller ett brott ansökte Lars Korsell förra året om forskningspengar från brottsoffermyndigheten. 181.000 kronor skulle det kosta att synliggöra arbetsmiljöbrottsligheten ur brottsoffrens perspektiv. Det blev nej.

– Jag tycker det visar inställningen till de här brotten, säger Lars Korsell.