Fler svenskar står i dag utanför den sociala välfärden än 1990. Sex procent har varken arbete eller inkomst från de sociala skyddssystemen. De flesta är utrikes födda och bor i mycket resurssvaga bostadsområden.

Det svenska samhället har polariserats och skillnaderna har ökat efter den djupa 90-talskrisen, enligt Socialstyrelsens sociala rapport från 2006.

– Majoriteten har fått det bättre efter krisåren, men en stor grupp har inte fått del av den ekonomiska återhämtningen, säger Danuta Biterman, ansvarig för den sociala rapporten. Och den gruppen har ökat i jämförelse med tiden före krisen.

Rapporten visar också att den etniska segregationen ökat kraftigt mellan 1991 och 2003. Det betyder att det i de mest utsatta områdena nästan bara bor utrikes födda och deras barn. Allt färre, eller drygt 30 procent, försörjer sig med eget arbete. I början av 90-talet var andelen 40 procent.

Ekonomi och etnicitet hand i hand
Skillnaderna mellan olika invandrargrupper ökar också. De som i Socialstyrelsens rapport kallas fattiga synliga invandrare, sydeuropéer och personer födda utanför Europa, finns i de mest utsatta områdena, medan infödda svenskar och andra invandrare samlas i andra områden. Den ekonomiska segregationen följer den etniska.

Lika socialt och ekonomiskt utsatta som många utrikes födda är gruppen unga vuxna, 20- till 24-åringar. Det finns en växande grupp fattiga unga och de är fler än i början av 1990-talet, enligt Socialstyrelsen. Det finns också en ökande grupp unga som är utanför alla försörjningssystem. De arbetar inte, studerar inte, de saknar inkomst från socialförsäkringssystemet och har inte heller socialbidrag. Vad de gör är oklart.

En statlig utredning, Unga utanför från 2003, kom fram till att gruppen år 2002 bestod av 70.000 personer i åldrarna 16 till 24 år. 

– Alla luffar inte runt utomlands, bor hemma eller jobbar svart, slår utredaren Eva Franzén fast. I vår studie kan vi se att det inte går bra för dessa ungdomar på lång sikt. De har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Socialstyrelsen kan också visa att många av de unga som står utanför alla försörjningssystem, är inaktiva med forskarspråk, bor i de allra mest resurssvaga områdena. 2001 hade en av tio unga i dessa områden har varit inaktiv i två år.

Läs också: artikeln "Fattig uppväxt ökar inte risken för sociala problem", 1/4 2006

Karin Lindgren Strömbäck