Bit för bit förändrar vädret vår arbetsdag
FRAMTIDENS KLIMAT. I framtiden kan det tänkas bli för varmt att jobba utomhus under delar av den svenska sommaren. Byggnadsarbetare kan då få ta siesta eller arbeta på natten. Industriarbete sker i luftkonditionerade lokaler eller stenhus som behåller nattens relativa kyla. Sjukvården arbetar för högtryck med tropiska sjukdomar, matförgiftningar och uttorkade gamlingar. En utbyggd sjöfart kan få möta allt stormigare hav.
Egentligen kan ingen säga hur den klimatförändrade framtiden blir. Markku Rummukainen, vid SMHI:s klimatforskningsenhet Rossby Center, säger att förutsägelserna bygger på en kombination av modellstudier, spekulationer och kunskap om tidigare extrema vädersituationer. Livsförhållandena i framtiden styrs dels av samhällets och teknikens utveckling, dels av hur klimatet ändras – och i dag finns bara modeller för klimatförändringen.
Hittills har de n högsta temperaturen i Sverige varit 38 grader. Markku Rummukainen hänvisar till en brittisk studie som säger att vi kommer få somrar med över 40 graders värme, och att vi om drygt 30 år kommer ha extremvärme varannan sommar. Ytterligare 20 år senare, 2060, kommer två av tre somrar att vara supervarma. Samtidigt går temperaturen i Sydeuropa upp mot 50 grader.
– Det blir inte alltför kul att jobba i den temperaturen, konstaterar han.
För några år sedan hade Sydeuropa mycket varma somrar. En uppskattning säger att uppemot 30 000 personer, i första hand äldre, gick en förtida död till mötes i värmen.
Då hade samhällena ingen beredskap, men det kan vi utveckla i framtiden. I vårt land kan vi få både får tropiska sjukdomar som denguefeber och mer av fästingburna sjukdomar. Kraven på sjukvården kommer att öka och vara annorlunda än i dag.
Värmen leder också till mer biologisk aktivitet och den kan yttra sig som matförgiftningar. En annan effekt är att alger och bakterier frodas i hav och sjöar. Så den förlängda badsäsongen kanske grumlas av algblommande vikar.
Andra pekar på att den förlängda växtsäsongen ger större skördar och kanske fler skördar per år. Skogen kommer att växa så det knakar och det kanske medför ett uppsving för skogsindustrin.
Expert tror på snålhet
Vinodlingar i Mälardalen kan bli verklighet. Men med ökad värme kommer också mer av skadeinsekter och mögelsvamp.
Alla vädertyper förstärks. Varmt blir varmare, blött blir bötare och torrt blir torrare.
– Men utvecklingen behöver inte alls betyda mindre välfärd utan vi kan utveckla ny teknologi. Vi måste dock vara ännu bättre vän med miljön och ta hänsyn till klimatfrågorna, säger Markku Rummukainen.
Han förklarar att vintrarna blir mer nederbördsrika, och att det till en början betyder mycket snö. När det sedan blivit varmare får vi i stället mycket blöta vinterhalvår med massor av regn.
Då förändras skogsbruket. Utan tjäle kan inte de tunga skogsmaskinerna ta sig fram, och det betyder kanske återgång till mer manuell avverkning eller någon helt ny typ av skogsmaskiner. För industrins del handlar det om att bli mer miljömedveten och att utveckla mer energisnål teknik. Och det handlar inte alls om att jobben blir färre.
Stefan Edman är biolog, författare och generalsekreterare i regeringens kommission mot oljeberoende. Han tror att energisnål teknik för industrin och byggande kan bli viktiga exportprodukter. Husen kommer att byggas mycket täta och med låg energiförbrukning. Hus, vägar och järnvägar kommer att placeras betydligt längre från vatten än i dag eftersom havsnivån stiger och risken för översvämningar blir större.
I spåren av mer extrema väder kommer en stor arbetsmarknad att skapas för dem som arbetar med service och reparation, tror Stefan Edman. Många kommer också att jobba med att skapa mer tåliga system, som att gräva ner alla elledningar.
Dessutom spår han att turistnäringen kommer att växa kraftigt i Sverige. Italienare, greker, spanjorer och portugiser flyr från sin obehagligt heta och torra sommar. Charterflyget går till Pite havsbad och på strandcaféerna vid jämtländska Storsjön serverar gamla pistvakter moussaka och paella.
Han säger att transporter kommer att bli mycket dyrare – mycket till följd av att oljan sinar. För industrin innebär det att konceptet just-in-time avskaffas. Det blir för dyrt att ha lagret ständigt på väg i lastbil. Mer av transporterna flyttar i stället till sjöss. Det är billigare och betyder kanske att lastbilschaufförer får bli sjömän i stormförstärkta fartyg. Privat kommer vi att planera bättre och se till att göra få och stora inköp. Ingen har råd att åka tillbaka och köpa mjölken eller tidningen, som vi glömde. En följd blir också att kollektivtrafiken blir lönsam.
Ny typ av flyktingar
Den storskaliga livsmedelsindustrin försvinner, spår Stefan Edman, eftersom det blir för dyrt att flytta matvarorna långa sträckor. Den ersätts av en mer lokal och medelstor matproduktion.
– De politiska lösningarna kommer i allt mindre utsträckning att finnas på det nationella planet. I stället får vi se mer av gemensam politik i Europa och i världen, säger Stefan Edman.
Bland de problem som behöver en snar lösning finns miljöflyktingarna. Redan i dag är 25 till 30 miljoner människor på flykt undan torka och översvämningar.
Martin Hedberg är meteorolog och han håller föredrag om klimatförändringar tillsammans med den gamle tv-meteorologen John Pohlman. En möjlig utveckling är att Mälarens vatten stiger kraftigt vid intensiva regn och lägger Gamla stan under vatten, enligt Martin Hedberg. Det vore i och för sig lätt att åtgärda genom en breddning av slussarna ut från Mälaren.
Men för att motverka klimatförändringen behövs mängder av åtgärder, konstaterar han. Kyotoprotokollet är bara ett litet första steg för att komma igång med minskningen av växthusgaser.
Bland beslutsfattare i politiken och i näringslivet blir det faktum att vi inte vet allt om klimatförändringarna, enligt Martin Hedberg, en intäkt för att inte göra något. Men vi vet tillräckligt för att agera:
Om åtgärder genomförs nu kostar de en del samtidigt som resultatet märks först om en generation. Men väntar vi med åtgärderna så blir de mycket dyrare, och någon annan får betala.
För var och en gäller samma sak. Energibesparing nu blir på sikt mer ekonomisk än att skjuta på den.
– Sluta titta på osäkerheten. Ta fasta på det vi vet och gör något, säger Martin Hedberg.
