GENMÄLE. Det är korrekt som Martin Lindblom skriver i LO-tidningen nr 4 2006 att presstödet inte kunnat hindra nedläggning av tidningar. I längden kan inga subventioner rädda tidningar som inte efterfrågas. I LO:s medieutredning häromåret konstaterades att dålig ledning och misslyckade investeringar ledde fram till A-pressens konkurs. LO:s medlemmar har också fått vara med och finansiera de dryga 12 miljarder kronor som presstödet kostat staten sedan 1990.

Martin Lindblom försöker driva tesen att framgångsrika tidningar är de största bidragstagarna av alla. För att visa detta gör han en matematisk krumelur om kulturmomsen enligt tankemönstret att saker som inte beskattas med den allra högsta skattesatsen är subventionerade.

Det skulle i så fall innebära att starköl på Systemet är subventionerat eftersom det inte har lika hög alkoholskatt som vin, eller att alla de löntagare som inte betalar statlig inkomstskatt därmed är bidragstagare.
Istället borde Lindblom dra konsekvenserna av presstödssystemets misslyckande. Idag finns inget som talar för detta system.

Sedan presstödet infördes har endast en ny betald dagstidning startats. Presstödet snedvrider kraftigt konkurrensen på tidningsmarknaden samtidigt som detaljregleringen i systemet hämmar utveckling och nya initiativ. Ett trist exempel är Länstidningen i Östersund som vill minska sin upplaga i staden Östersund för att inte tappa sitt presstöd.

Konkurrensen och mångfalden på mediemarknaden är idag större än någonsin. Nya TV-kanaler och Internet slåss om annonsörer. Nya gratistidningar och tidskrifter startas. Hela världens medieutbud ligger några musklick bort från vilket vardagsrum som helst. Varför ska vi då använda skattebetalarnas pengar till otidsenligt och orättvist presstöd?

Erik Månsson
Informationsdirektör Bonnier AB

Martin Lindbloms svar:
Erik Månsson blandar samman alkoholpolitik och presspolitik på ett ologiskt sätt. Sant är att alkoholskatten stiger med dryckens alkoholhalt. Avsikten är ju att begränsa konsumtionen av alkohol.
Skälet till att pressen har lägre skatt än andra varor är däremot det motsatta. Staten vill ju inte begränsa utan uppmuntra tidningsläsning.

Skattesubventionen till pressen motiveras av att staten anser tidningskonsumtion mer värdefull för offentligt menings- och informationsutbyte än brännvinsdrickande. Är Erik Månsson av annan mening?
Störst nytta av skattesubventionen har de stora drakarna. För Bonnierpressen är den värd uppemot 400 miljoner, lika mycket som
71 dagstidningar får dela på i driftsstöd som en blygsam kompensation för sitt underläge på annonsmarknaden.

Erik Månsson tycker att driftsstödet är otidsenligt eftersom det inte kan garantera varje enskild tidnings överlevnad. Men hittills har det bidragit och kommer under överskådlig framtid att bidra till att garantera utgivningen av dagstidningar som når en miljon läsare.
Bonnierkoncernen tjänar mest av alla på presstödet. Men det hindrar inte Erik Månsson att avundas alla andra tidningar de småsmulor som kommer dem till del.

Läs hela Martin Lindbloms ledare om presstödet