Svårare att exportera till USA

Lena Sellgren, chefsekonom Business Sweden: 

Hur slår ökad protektionism mot Sverige?
– Beroende på hur en sådan ser ut så kommer det att slå olika mot olika länder och branscher. Men ser vi på längre sikt så bör det ändå gå mer mot ökad frihandel. Världshandeln är väldigt komplex, nästan alla våra produkter har ett stort inslag av insatsvaror eller tjänster. Globaliseringen har gjort att många länder och leverantörer är integrerade i produktionsprocesserna.

Spelar det någon roll om Clinton eller Trump vinner valet?
– Det kommer att bli ett ökat inslag av protektionism oavsett, fast kanske mer om Trump vinner än Clinton. Ökad protektionism är ett av de stora orosmolnen för den globala ekonomin. Det kan äventyra både återhämtningen i ekonomin och världshandeln.

Hur viktig är frågan?
– Den är högaktuell och många företag ställer sig frågan vad det kan innebära för dem. När det var omröstning om Brexit kunde vi enklare måla upp scenarier för alternativa handelsavtal då det handlade om att lämna EU eller inte. Nu är det mer komplext eftersom det är svårt att förutspå vad valresultatet resulterar i för politik.

LÄS OCKSÅ Hemlighetsmakeri ökar misstron mot skatter

Günther Mårder, vd Företagarna:

Vad betyder ökad protektionism för svensk export?
– Om USA väljer att bli mer avskärmat kan det komma att slå mycket hårt mot svenska exportföretag. I dag är USA Sveriges största handelspartner utanför Europa och den största mottagaren av svenska direktinvesteringar.

Hur kan svenskt företagsklimat påverkas?
– Politisk osäkerhet och en rörelse mot ökad protektionism skulle leda till att färre vågar expandera och utöka antalet anställda. Fyra av fem jobb i Sverige skapas av de små och medelstora företagen, som redan i dag kan ha svårt att nå ut på den amerikanska marknaden på grund av handelshinder och problematik kring olika standarder. Trösklarna borde sänkas i stället för att höjas.

Vilken betydelse har ett eventuellt TTIP* för svenskt företagsklimat?
– TTIP skulle leda till en skjuts i handeln över Atlanten. Inte minst de små och medelstora företagen skulle ha mycket att vinna på TTIP, eftersom tullar och regelkrångel slår särskilt hårt mot mindre företag.

Olof Erixon, ansvarig internationell handelspolitik på Svenskt Näringsliv: 

Vem påverkas mest av ökad amerikansk protektionism?
– I första hand skulle det sannolikt drabba kinesisk export till USA. Man kan dock inte utesluta att också svenska företag skulle kunna drabbas, till exempel om ett svenskt företag bedriver produktion eller sammansättning i USA och importerar komponenter från Asien. Dessutom har svenska stålföretag historiskt sett ganska ofta drabbats av strafftullar i USA.

Hur slår det mot världsekonomin?
– Den ökända Smoot-Hawleylagen i USA, som tillkom efter börskraschen på Wall Street 1929, ledde till motåtgärder i andra länder och bidrog starkt till att fördjupa depressionen i hela världen. När länder sluter sig, särskilt om de har så stor ekonomisk tyngd som USA, leder det oundvikligen till att omsättningen i världshandeln går ner.

Finns det en smärtgräns för striktare handelshinder?
– Om man ska försöka förenkla sambanden kan man väl säga att en smärtgräns inträder när en tull eller ett annat handelshinder blir så kostsam att det helt enkelt inte lönar sig att ens försöka sälja produkten.

Andreas von Uexküll, ministerråd vid Sveriges ambassad i Washington DC: 

Hur kommer det sig att protektionismen växer sig starkare i USA?
– Det är en generell trend vi ser, inte bara i USA, utan även i Europa. Vi ser en isolationistisk strömning i västvärlden som har att göra med globaliseringen. Vissa känner sig utanför, att man inte är en del av den, vilket till exempel Brexit är ett uttryck för.

Vad anser politikerna om TPP och TTIP?
– TPP, frihandelsavtalet mellan Stillahavsländerna, var högt prioriterat av Obama. Det kom man överens om för ett år sedan och nu ska det ratificeras i kongressen. Det är många som hoppas att det kan ske innan en ny administration tar vid i januari. TTIP är under pågående förhandlingar och när det väl är förhandlat kommer också kongressen att behöva ta ett beslut i frågan.

Hur viktigt är TTIP för Sverige?
– Det gynnar oss. Allt som stavas protektionism är inte bra för svenska företag i allmänhet. TTIP är också viktigt för den nära bilaterala ekonomiska relationen mellan USA och Sverige.

Susanne Lindberg Elmgren, utredare vid LO:s internationella enhet: 

Hur påverkas svenska arbetstillfällen av amerikansk protektionism?
– Det är svårt att spå hur många jobb som kan påverkas. Offentlig upphandling är väldigt strikt nationellt orienterad i USA, där svenska företag kanske inte alltid kan konkurrera på lika villkor. TTIP är tänkt att öppna upp den amerikanska marknaden för offentlig upphandling.

Hur viktigt är TTIP?
– TTIP är mycket viktigt för EU och USA. När det gäller Sverige är det bra att veta att USA är en av de största investerarna i Sverige och att Sverige är en av de största investerarna i USA räknat per capita, så vårt ekonomiska utbyte är stort i dag. Men både USA:s och Europas andel av världshandeln minskar, så det här är en chans för oss att visa globalt ledarskap hur handel ska bedrivas. Men EU:s handelspolitik är mycket mer än bara TTIP. Vi är inne i en period där fler länder vänder sig inåt.

Kan Stefan Löfvens (S) initiativ Global Deal också äventyras av ökad protektionism?
– En ny rapport från IMF (Inter-nationella valutafonden, reds anm) visar att människor i allmänhet anser att handel är ett stort hot för att frukterna inte delas rättvist. Om man har en dialog om hur man ska fördela det som handel och tillväxt skapar på ett mer rättvist sätt, så kan det bidra till att de protektionistiska tendenserna blir mindre framträdande. Och Global Deal är ett verktyg för detta.

LÄS OCKSÅ Rostbältet stöttar Trump

Svenska företag som kan påverkas

• Det finns drygt 1 300 amerikanska företag i Sverige, som tillsammans har över 73 000 anställda.
• Det finns drygt 1 200 svensk-ägda företag i USA som tillsammans har cirka 285 000 anställda.
• Delstaterna där svenskägda företag har flest anställda:

Kalifornien 40 000
New York 22 000
Texas 19 000
Illinois 15 000
Virginia 14 000

• Dessa svenskägda företag är stora i USA:

ABB, Akzo Nobel, Alfa Laval, Assa Abloy, AstraZeneca, Atlas Copco, Axel Johnson, Bonnier, Ekman, Electrolux, Elekta, Ericsson, Getinge, H&M, Hexagon, Husqvarna, Ikea, Sandvik, SAS, SCA, -Securitas, Skanska, Saab, SSAB, Volvo Group.

• USA är Sveriges tredje största handelspartner vad gäller export, efter Norge och Tyskland. 2015 exporterade vi varor för 91 miljarder kronor. Samma år importerade vi varor från USA till ett värde av 32 miljarder kronor.

Källor: Amerikanska handelskammaren i Sverige, Business Sweden, svenska ambassaden i Washington DC, SCB. (Siffror över anställda och företag är från 2013, exportsiffror från 2015)