Rostbältet stöttar Trump

Industriarbetare med tatuerade överarmar och cigaretter i mungipan släntrar in på asfaltsuppfarten för att starta eftermiddagsskiftet på Astro Shapes aluminiumfabrik sydöst om Youngstown, Ohio.

– Det ser ut som ett tufft gäng, säger Robert Struckman, talskrivare på AFL-CIO, amerikanska LO, till  Marlon Williamson som representerar stålarbetarfacket United Steelworkers.

De båda har kommit till fabriken den här ovanligt varma oktobereftermiddagen för att jaga röster åt Hillary Clinton, en månad innan valet. Och de flesta som de pratar med på parkeringsplatsen verkar planera att rösta på henne den 8 november.

– Jag tänker inte rösta på någon som är mer korkad än jag, så Trump är bara att glömma, säger en säkerhetsvakt på väg hem från sitt skift.

Men någon verkar ogilla de fackliga företrädarnas närvaro och ringer polisen. Två bilar rullar in på uppfarten. Poliserna kollar att allt är i sin ordning, önskar en trevlig dag och ger sig av.

– Vissa av arbetarna är irriterade över vårt val av kandidat, men vi förklarar att Hillary Clinton är den som står våra intressen närmast, säger Marlon Williamson, stålverksarbetare sedan tjugo år tillbaka.

– Hennes meritlista är lång som en arm och hon har jobbat för arbetande människors bästa hela sitt liv, säger Robert Struckman.

Skillnaden är stor mellan de två presidentkandidaterna, understryker han.

– Jämför med Trump som bara lämnar förödelse bakom sig. Han anställer folk och betalar dem inte, han startar ett bluffuniversitet som bara handlar om att skilja människor från deras pengar. Han vill förbjuda muslimer från att komma in i landet. Donald Trump går emot allt som USA står för.

Den här dammiga parkeringsplatsen i nordöstra Ohio är ett viktigt slagfält i årets presidentval. Ohio är en av USA:s största ”swing states” – de delstater där det är jämnt mellan Republikanerna och Demokraterna och som är helt avgörande i valet.

I dessa delstater storsatsar nu AFL-CIO på att ringa telefonsamtal, knacka dörr och besöka arbetsplatser.

Området kring Youngstown präglas av bil- och stålindustri, och arbetarklassväljarnas röster brukar gå till Demokraterna. Men inför årets val har någonting hänt. När Republikanerna höll sitt primärval i Ohio i mars var mellan 20 och 25 procent av väljarna i områdena runt Youngstown demokrater som bytt parti.

– Inför primärvalet fick vi massor av samtal från folk som sa att de varit demokrater hela livet men fått nog och ville registrera sig som republikaner, säger Mark Munroe, ordförande för Republikanerna i Mahoning County, där Youngstown ligger.

– När jag såg statistiken över hur många som röstat höll jag nästan på att falla av stolen. Vi hade bara 14 000 registrerade republikaner här tidigare. Men i primärvalet röstade 34 000. Otroligt!

Inne på Republikanernas kontor i Mahoning County är en vägg klädd med röda fejk-tegelstenar i trä. Det är en minimodell av Trumps vallöfte; muren mot Mexiko som ska stoppa invandringen över gränsen. Den som donerar en slant till kampanjen får en egen tegelsten att signera och stoppa in i muren.

Just frågan som muren symboliserar – invandringsmotstånd – tog många av partibytarna upp, förklarar Mark Munroe. Men också frihandelns oönskade konsekvenser.

I sina valtal riktar sig Donald Trump ofta till de arbetarklass-familjer som drabbats av att miljontals jobb lämnat landet.

– Många har en bild av att amerikanska arbetare drar det kortaste strået i de här handelsavtalen. Vi hör om kinesiskt fusk med valuta-manipulation och så vidare. De följer inte reglerna och våra fabriker tvingas stänga, säger Mark Munroe.

Youngstown och de kringliggande områdena har blivit en så stark symbol för kraschad amerikansk industri att det till och med finns en sorglig Bruce Springsteen-ballad om dess öde (”Youngstown ” från 1995) ur en friställd stålverksarbetares perspektiv. Stadens periferi kantas av övergivna fabriker med krossade fönsterrutor och vattenfyllda djupa hål i golven.

Under den första halvan av 1900-talet var den här delen av nordöstra Ohio det pumpande hjärtat i USA:s stålproduktion. Härifrån levererades material till USA:s broar, skyskrapor och krig i Korea och Vietnam. I slutet av 1970-talet försvann tiotusentals jobb när flera stora stålfabriker flyttade sin produktion.

Youngstown blev USA:s snabbaste krympande stad, kriminaliteten sköt i höjden och under många år var staden mer eller mindre kontrollerad av maffian. Nu har arbetslösheten och brottsligheten sjunkit, men industrijobben i området minskade med 42 procent mellan 2000 och 2014.

”Rostbältet” i nordöstra USA, med delstater som Ohio, Michigan och Pennsylvania, är livsviktigt för Donald Trumps allt mer stapplande presidentvalskampanj. Här finns många av de vita arbetarklassväljare som var avgörande för hans seger i primärvalen.

De tilltalas av hans starka motstånd mot frihandelsavtal som NAFTA och TPP, som lett till försvunna amerikanska fabriksjobb. Samtidigt ifrågasätter vissa väljare Hillary Clintons inställning i frågan eftersom hon så sent som förra året var öppen för att stötta TPP.

Trumps budskap har slagit an hos Dan Moore, ingenjör och stålverksarbetare i byn Newton Falls, nordväst om Youngstown. På köksbordets i Moores tvåplansvilla, som är dekorerad med pumpor och dödskallar inför halloweenfirandet, ligger Donald Trumps memoarbok The art of the deal.

Dan  Moore, som är medlem i United Steelworkers, har genom åren växlat i partilojalitet. Efter att ha röstat på Obama har han nu gjort en tvärvändning.

– Att jag röstade på Obama berodde mycket på att jag var redo för något nytt efter Bush. Och det var stort att han blev USA:s första svarta president. Men jag blev besviken.

I en tid av usla relationer mellan USA och Ryssland har Donald Trump kritiserats hårt för sitt kärvänliga förhållande till president Vladimir Putin. Dan Moore, som arbetar på det Rysslandsägda stålverket NLMK, ser det som ett plus.

– Jag vill ha någon i Vita huset med goda relationer till Ryssland. Ett nytt kallt krig ligger inte i världens intresse.

Här i Trumbull County har vart fjärde jobb, 26 000, försvunnit de senaste 15 åren.

– Att min fackförening stöttar Clinton känns inte alls bra. Trump berör många frågor som oroar fackmedlemmar, som frihandelsavtal, ekonomin och medelklassens situation. Jag har inget förtroende för Hillary Clinton. Vi har inte råd med flera dåliga handelsavtal som skadar amerikanska arbetare.

AFL-CIO gick ut med sitt stöd till Hillary Clinton i juni. Men AFL-CIO har kritiserat Trump under hela valåret, bland annat för att inte använda fackligt organiserad arbetskraft vid sina byggprojekt, för att han tillverkar sin klädlinje utanför USA, använder kinesiskt stål i sina skyskrapor och för att han stöttat fackfientliga lagar.

Enligt en mätning från AFL-CIO i fem ”swing states” – Ohio, Florida, Nevada, Pennsylvania och Wisconsin – sjönk stödet för Donald Trump bland fackmedlemmar från 41 procent i juni till 36 procent i september. AFL-CIO valde att inte offentliggöra motsvarande siffror för Hillary Clinton.

Om Trumps kärnväljare utgjorts av vita arbetarklassmän så är USA:s fackmedlemmar en allt mer blandad grupp. Och det är framförallt bland vita män som missnöjet med ekonomin lett till röster på Trump. Bland kvinnor och ickevita väljare är han fortsatt impopulär – inte minst efter de många anklagelserna om sexuella övergrepp.

– Hillary Clinton är den mest kvalificerade personen för jobbet. Jag tycker inte en affärsman ska styra landet, säger Sherry Gaunt, som arbetar på General Motors fabrik i Warren norr om Youngstown och är ordförande för en lokalavdelning inom United Autoworkers.

– Som afroamerikan tycker jag att hans retorik är förolämpande. Han pratar om ”afroamerikaner i innerstäderna”, om hur våra skolor faller samman, att vi inte har några jobb och att vi inte har något att förlora. Det är otroligt respektlöst.

Text och bild: Jonas Cullberg

Facket och valet i USA

• De senaste tre decennierna har andelen amerikanska arbetare som är fackligt anslutna minskat med ungefär hälften.
• Rekordåret var 1954 då närmare 35 procent av alla lönearbetare var ansluta. 2015 var siffran bara 11,1 procent.
• Bland fackligt organiserade röstade 58 procent på Demokraterna. Bland dem som inte var det fördelades rösterna ungefär lika mellan Demokraterna och Republikanerna i valet 2012.