Forskare vid Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) vill få ned sjukskrivningsnivåerna genom att bland annat återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringssystemet, som avskaffades den 1 februari.

Per Johansson, professor i statistik vid Uppsala universitet, som varit med och skrivit rapporten, säger att tidsgränsen dessutom borde finnas tidigare än de 2,5 år som gällde tidigare, eftersom det kan få de sjukskrivna att börja fundera över hur de ska ta sig tillbaka till arbetsmarknaden.

– Det påverkar synen på sjukfrånvaron och att individen långt tidigare gå tillbaka från sjukskivningen, att man vet att det finns en gräns, säger Per Johansson.

TT: Samtidigt har tidsgränsen inneburit ett lidande för vissa?
– Borttagandet av den bortre parentesen var ett felsteg. Den kommer att öka sjukfrånvaron, den påverkar individer som nu inte är långtidssjuka, om inte bortre parentesen finns så kommer de att lockas in i sjukfrånvaron och ett onödigt lidande senare.

Per Johansson tycker inte att politikerna tar ett tillräckligt stort ansvar i sjukförsäkringsfrågan, att de undviker att ta i frågan eftersom det känns obekväm. Därför vill forskargruppen att regering och riksdag ska få mindre inflytande över utformningen av reglerna i sjukförsäkringssystemet.

– Jag tycker att politikerna ska behålla sitt inflytande över vilka nivåer som är rimliga, som det totala ohälsotalet. Om politikerna säger att ohälsan ska ligga mellan 4—6 procent så tror jag att det finns alla möjligheter för myndigheter att sköta uppgiften, säger Per Johansson.

TT: Varför inte ställa högre krav på politikerna?
– Det skulle man kanske kunna göra, problemet är att det bara är fyra år mellan valen. Det är svårt att tänka långsiktigt.

I en debattartikel i DN skriver forskargruppen att de tidiga insatserna under en sjukskrivning ska begränsas eftersom det finns ett svagt vetenskapligt stöd för nyttan av dem, att läkare ska kunna förlora rätten att utfärda sjukintyg, och att arbetsgivaren ska betala mer när en person blir sjukskriven.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) delar inte ESO-forskarnas syn på att ett återinförande av den bortre tidsgränsen skulle få ned sjukskrivningstalen.

– Den bortre tidsgränsen har fungerat mycket dåligt och inte lett människor tillbaka till arbete som det förväntats. Att då i en tid, när sjuktalen stiger som de gör just nu, lägga resurser i miljardklassen på en åtgärd som faktiskt inte visar sig fungera särskilt väl, det skulle jag säga är inte särskilt bra, säger Annika Strandhäll.

TT: Ska politikernas inflytande över reglerna minskas?
– Det är självklart så att när det handlar om den här sortens väldigt grundläggande och stora trygghetsfrågor, är det oerhört viktigt att det är ett ansvar som ligger under ett politiskt inflytande, och ett demokratiskt inflytande.

Annika Strandhäll ska titta närmare på ESO-gruppens förslag om att arbetsgivare ska betala mer vid längre sjukskrivningar, men kan i nuläget inte säga om regeringen ska driva frågan.

– I dag får alla arbetsgivare, oavsett hur hög sjukfrånvaro man har, betala lika mycket, medan delar av arbetsmarknaden har en kraftig överrepresentation av sjukfall. Där kan man fundera på hur rättvist det är, eller om man kan hitta andra modeller som faktiskt innebär att man premierar de arbetsgivare som sköter sig, medan de arbetsgivare som upprepat har väldigt höga sjuktal också får ta en större del av kostnaden, säger Annika Strandhäll.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Gustav Sjöholm/TT

LÄS OCKSÅ:

LO: Gränslös sjuktid kan hjälpa sjuka

”Jag funderade inte på hur kroppen skulle hålla”

”Om jag hade varit ensam hade det aldrig gått”

Sjukskrivningar utan tidsgräns