Tensta behöver inte DO
Att flytta Diskrimineringsombudsmannen, DO, till Rinkeby eller Tensta ger inga fördelar.
Enligt flyttförslaget, som presenteras på DN debatt i dag av integrationsminister Erik Ullenhag, är det viktigt att även förorten måste få husera samhällsfunktioner.
Det är inte svårt att räkna ut att människor i Tensta och Rinkeby, liksom invånarna i det nyligen brunna Husby, skulle ha betydligt större nytta av att få vitala samhällsfunktioner som vårdcentral, bibliotek, barnavårdscentral, mödravårdscentral och liknande, institutioner som det kryllar av på Östermalm och i Stockholms innerstad.
Det är varken DO eller några administrativa stadsförvaltningar man behöver.
Att verk och myndigheter flyttar till orter med hög arbetslöshet är visserligen inget nytt.
Men hade flytten varit en ren arbetsmarknadsåtgärd skulle DO ha flyttat betydligt längre än till strax utanför Stockholms innerstad.
Det tar exakt 20 minuter med tunnelbanan från Tensta till T-centralen i hjärtat av Stockholms innerstad. I rusningstid går ett tåg var femte minut.
Till Rinkeby går det ännu snabbare, 18 minuter.
Det är naturligtvis inte detta oerhörda avstånd på några minuter som har hindrat DO att fram till nu anställa människor från Tensta eller Rinkeby.
De enda jobb som kommer att skapas genom flytten är en del lunchjobb.
Därefter övergår Ullenhag till att tala om ”signalvärdet” av att placera DO i Rinkeby eller Tensta och gräver åter ned sig i obegripligheter.
Vad då för signalvärde?
Om nu Ullenhag vill visa upp för de invandrartäta områdena Rinkeby och Tensta att DO minsann står på deras sida så torde det ske genom de fall som DO tar sig an i praktiskt myndighetsarbete.
Sanningen är att det – trots skriverier i pressen om DO och fall av etnisk diskriminering – knappt existerar några fall som i slutänden når rättslig prövning.
Under 2012 drevs faktiskt bara ett enda fall av etnisk diskriminering till arbetsdomstolen.
Däremot drevs flera anmälningar vidare när det gäller diskriminering på grund av kön, föräldraledighet, funktionsnedsättning och ålder.
Om nu placeringen av DO i Rinkeby eller Tensta har ett signalvärde riktat mot förortens invandrargrupper, bär den då samtidigt ett signalvärde riktat mot alla andra grupper, ett budskap som visar att DO hädanefter nedgraderar diskriminering av kvinnor, äldre och människor med funktionsnedsättning?
Eller hur tänker Ullenhag? Hans tal om att DO:s flytt har ett signalvärde är så förvirrat att det faktiskt är svårt att kommentera.
Det är uppenbart att detta dåligt underbyggda förslag att flytta DO till Tensta eller Rinkeby andas panikåtgärd. Efter Husby känner Ullenhag med rätta krav på sig att handla.
Om han skulle ha bemödat sig om att kika lite i LO:s alla utredningar de senaste tio åren om klass, kön och ökade inkomstskillnaders inverkan på den sociala rörligheten, sociala och arbetsmarknadsmässiga strukturer och den sociala instabiliteten så skulle han ha kunnat föreslå betydligt mer verksamma åtgärder än detta förvirrade flyttförslag.